Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som drabbar tjocktarmen (kolon). Sjukdomen drabbar framför allt yngre och medelålders vuxna. Det finns ingen enskilt fastställd orsak, men flera faktorer anses spela roll hos personer som utvecklar sjukdomen, bland annat ärftlighet, infektioner i kroppen, allergier samt störningar i immunförsvaret.
En komplikation med sjukdomen är att delarna av tjocktarmen som ligger mellan inflammerade områden inte heller är helt friska. Dessa områden kan bli mycket försvagade och i förlängningen leda till allvarligare hälsoproblem.
Ulcerös kolit börjar vanligtvis i ändtarmen (rektum). Om inflammationen enbart finns där har du troligen ulcerös proktit. Symtomen kan vara flera, bland annat diarré och smärta. Många upplever också ett akut och starkt behov av att nå toaletten i tid, och det kan synas blod i toalettstolen.
Den del av tjocktarmen som ligger direkt efter ändtarmen kallas sigmoidea (colon sigmoideum). Om sjukdomen finns både i ändtarmen och i sigmoidea talar man om proktosigmoidit. Även här är diarré och blod i avföringen vanliga symtom, men du kan dessutom få kramper, särskilt på vänster sida av buken.
Uppföljande tarmdel är colon descendens, som löper upp längs vänstra sidan av buken. När sjukdomen sprider sig hit kallas den med rätta vänstersidig kolit. Symtomen är desamma men mer uttalade. Du kan också tappa matlusten och gå ner i vikt. Smärtan blir betydligt värre och känns tydligast på vänster sida.
Nästa del är colon transversum, som går tvärs över buken och vidare till colon ascendens på höger sida. När hela tjocktarmen är inflammerad kallas det pankolit. Du får samma symtom som vid de övriga formerna, men smärtan sprider sig då över hela buken.
Den sista och allvarligaste formen av ulcerös kolit kallas fulminant kolit. Patienter med denna form läggs in på sjukhus och behandlas med läkemedel via intravenös infusion. Kirurgi är ofta nödvändig, eftersom tjocktarmen är mycket försvagad och riskerar att brista. Patienten klarar inte av att behålla varken mat eller vätska och kan hamna i chock eller utveckla blodförgiftning (sepsis). En farlig komplikation är giftigt megakolon, där tjocktarmen sväller upp och slutar fungera.
Det är möjligt att uppnå remission, det vill säga att symtomen avtar eller försvinner under en period. Du kan få råd om koständringar, eller åtminstone rekommendationer att undvika livsmedel som orsakar besvär eller skov. Läkemedel, exempelvis kortikosteroider, kan ges för att dämpa inflammationen. Har du blivit anemisk av sjukdomen kan järntillskott eller i vissa fall blodtransfusion behövas. Vitaminer och vätska är också viktigt, eftersom kroppen kan ha svårt att ta upp dessa på normalt sätt. Vid svår sjukdom kan kirurgi krävas för att operera bort delar av tjocktarmen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online