Epilepsi är ett neurologiskt tillstånd som uppstår när det uppstår onormal elektrisk aktivitet i hjärnan. Denna ökade elektriska aktivitet kan utlösa både lindriga och svåra anfall. Har du haft två eller flera anfall kan du få diagnosen epilepsi. Det finns många olika typer av anfall – vissa varar bara några sekunder medan andra pågår betydligt längre. Vanliga symtom inkluderar kramper, medvetandeförlust och okontrollerade rörelser i kroppen.
Anfall klassificeras utifrån vilket område i hjärnan som är involverat och hur stor del av hjärnan som påverkas. Det finns tre huvudkategorier: generaliserade anfall, partiella (fokala) anfall och status epilepticus.
Anfall klassificeras vidare utifrån om medvetandeförlust uppstår, om rörelserna är sporadiska och okontrollerade eller repetitiva, samt om det föreligger förlust av muskeltonus eller inte.
Denna typ av anfall uppstår när en elektrisk urladdning sprider sig över båda hjärnhalvorna samtidigt. Ärftliga faktorer anses ofta spela roll vid dessa anfall. Generaliserade anfall delas in i flera undertyper:
När den onormala elektriska aktiviteten är begränsad till ett avgränsat område i hjärnan talar man om ett partiellt anfall. Dessa anfall är vanligast hos personer med huvudskada, hjärninfektion, stroke eller hjärntumör – men orsaken kan också vara okänd. Partiella anfall delas in i:
Status epilepticus definieras som ett anfall som pågår oavbrutet i minst trettio minuter. Detta är ett allvarligt medicinskt nödläge som kan bli livshotande. Epilepsy Foundation rekommenderar att akut behandling alltid ska sättas in om ett anfall har pågått i fem minuter eller längre.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online