Långsiktiga biverkningar av prednisonbehandling: vad du behöver veta

Prednison är för många patienter ett effektivt läkemedel mot sina besvär. För vissa finns det dock dokumenterade långsiktiga biverkningar som kan vara ganska allvarliga. Att förstå vilka risker som finns vid långtidsbehandling hjälper patienten att fatta ett informerat beslut tillsammans med sin läkare.

Vad är prednison och hur fungerar det?

Prednison är en kortikosteroid som främst används vid behandling av hormonella störningar, sjukdomar i immunsystemet samt luftvägsproblem som astma och allergier. Läkemedlet kan tas via munnen eller ges som intramuskulär injektion. I kroppen omvandlas prednison i levern till prednisolon, vilket är den aktiva formen av läkemedlet.

Det är effektivt eftersom det dämpar hela immunförsvaret, vilket gör det till en vanligt förskriven behandling vid många olika tillstånd – bland annat astma, ledgångsreumatism, sarkoidos, lupus och allergier. Det kan även lindra allvarliga hudreaktioner efter kontakt med exempelvis giftsumak.

Dessutom används prednison ofta vid behandling av tumörer och vissa cancerformer, inklusive lymfoblastisk leukemi, Hodgkins lymfom och icke-Hodgkins lymfom. Användningen av prednison i USA inleddes 1955, sedan forskning från Schering Corporation visat på dess kommersiella potential.

Risken för beroende

Även om prednison kan vara ett effektivt behandlingsalternativ kan användning längre än en vecka skapa ett beroende. Det beror på att kroppen slutar producera nödvändiga kortikosteroider naturligt när prednison intagits i mer än sju dagar.

Det finns även flera vanliga korttidsbiverkningar, bland annat högt blodsocker, vätskeansamling i kroppen och sömnproblem.

Långsiktiga biverkningar

Långsiktiga biverkningar av prednisonbehandling kan vara mer allvarliga och omfatta utvecklingen av flera sjukdomar, exempelvis:

• Cushings syndrom
• Grön starr (glaukom)
• Diabetes
• Osteoporos (benskörhet)

Patienter har också rapporterat grå starr, svullnad i ansiktet och mental förvirring under pågående behandling. Utöver de fysiska symtomen har vissa patienter upplevt att depression uppstår när prednisonet trappas ner eller avslutas.

Nedsatt motståndskraft mot infektioner

En annan viktig biverkning kopplad till långvarig prednisonbehandling är nedsatt resistens mot infektioner, beroende på att immunförsvaret undertrycks. Det gör patienten mottaglig för infektioner som annars skulle ha kunnat undvikas eller bekämpas lätt. När en infektion väl bryter ut kan den dessutom vara svår att behandla hos patienter som står på långtidsbehandling.

Hur riskerna kan minskas

Eftersom effekterna av långvarig prednisonbehandling kan bli allvarliga arbetar läkare aktivt för att begränsa behandlingens påverkan på kroppen. Vanliga åtgärder är:

• Varannandagsbehandling: En alternativ dosering där läkemedlet tas varannan dag, så att nivåerna i kroppen inte är konstanta.
• Lägsta möjliga dos: Läkaren strävar alltid efter att förskriva den lägsta dos som fortfarande ger god effekt.
• Kalciumtillskott: Förskrivs ofta för att motverka den benförlust som långvarig prednisonanvändning kan orsaka.

Kom ihåg att aldrig avbryta eller ändra din prednisonbehandling på egen hand. Kontakta alltid din läkare om du är orolig för biverkningar eller vill diskutera alternativa behandlingsalternativ.