Fibromyalgi är en svårdiagnostiserad sjukdom, och läkare är inte alltid överens om vilka riktlinjer som ska ligga till grund för bedömningen av om en patient lider av tillståndet. Det finns inget enskilt laboratorietest som kan bekräfta diagnosen, och utredningen handlar därför ofta om att utesluta andra sjukdomar innan fibromyalgi kan övervägas. En vanligt förekommande riktlinje är att patienten ska ha haft utbredd smärta i minst tre månader, i elva eller flera områden av kroppen.
Fibromyalgi är en kronisk sjukdom som är vanligare bland kvinnor än bland män. Den kännetecknas av en ihållande känsla av utmattning samt smärta i muskler, senor och ledband. Personer med fibromyalgi har också så kallade ömma punkter – ställen på kroppen som gör ont redan vid ett lätt tryck. Sjukdomen är inte livshotande, men den kan avsevärt försämra livskvaliteten.
Fibromyalgi är inte ett progressivt tillstånd, och svårighetsgraden av symtomen kan variera över tid. Det finns behandlingar och livsstilsförändringar som kan förbättra vardagen för den som drabbats, även om besvären sällan försvinner helt. Historiskt har tillståndet även gått under namn som kroniskt muskelsmärtesyndrom, psykogen reumatism, fibrosit och tension myalgia.
Symtomen vid fibromyalgi omfattar stelhet, utbredd smärta och ömma punkter i bakhuvudet, övre delen av nacken, rygg och bröst, höfter, knän och armbågar. Smärtan kan bestå i månader i sträck. Trötthet är ett annat vanligt symtom, liksom känslan av att inte vakna utvilad trots en hel natts sömn. Många drabbade har även rastlösa ben, huvudvärk samt smärta i ansikte och käke. Överkänslig tarm (IBS) med förstoppning, diarré, magont eller uppblåsthet är också vanligt förekommande. Dessutom kan en ökad känslighet för dofter, starkt ljus och ljud uppstå. Vissa upplever depression, humörsvängningar, koncentrationssvårigheter, yrsel, ångest och torr hud.
Orsaken till fibromyalgi är okänd, men det finns flera teorier om vad som kan bidra till tillståndet. En teori är att hjärnan hos den drabbade har en förhöjd känslighet för smärtsignaler. Andra tänkbara faktorer är störda sömnmönster, ryggskador, bakteriella eller virala infektioner, hormonella förändringar, psykisk stress samt avvikelser i det autonoma nervsystemet. Det autonoma nervsystemet styr kroppens omedvetna funktioner, såsom hjärtfrekvens, svettning, tarmrörelser och blodkärlens sammandragning. Fungerar detta system inte som det ska kan det leda till stelhet, yrsel och trötthet.
Den som lever med fibromyalgi mår ofta bättre av att minska stressen i vardagen, prioritera god sömn, motionera regelbundet, äta hälsosamt och hushålla med sin energi. Bland de läkemedel som kan förskrivas finns smärtlindrande preparat, antidepressiva medel, muskelavslappnande medel och pregabalin. Tillståndet är vanligare hos personer med reumatisk sjukdom, hos kvinnor i yngre och medelålder samt hos de som har fibromyalgi i familjen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online