Gallopkolik, även kallad gallstenskolik, beskriver en ihållande buksmärta som ofta åtföljs av kraftiga krampningar. Smärtan upplevs vanligtvis på höger sida av buken, strax under revbenen. Det är viktigt att komma ihåg att gallopkolik inte är en sjukdom i sig, utan ett symptom – det orsakas oftast av problem med gallblåsan eller gallgångarna.
Smärtan vid gallopkolik uppstår oftast några timmar efter ett mål mat, särskilt efter fettrik kost. Den är konstant och förvärras gradvis, men varar i regel bara ungefär en timme. I vissa fall kan besvären pågå i flera timmar. Intensiteten varierar från mild till svår, och smärtan känns mer som en dov värk än som ett skarpt stick. Till skillnad från många andra magbesvär brukar gallopkolik inte åtföljas av andra symptom.
Diagnosen baseras till stor del på din egen beskrivning av smärtan när du träffar läkaren. När det har fastställts att du lider av gallopkolik blir det mycket lättare att begränsa de möjliga orsakerna till ditt obehag. En ultraljudsundersökning kan hjälpa till att identifiera orsaken, särskilt om besvären beror på gallsten. Din läkare kan också beställa blodprover, framför allt om du har andra symptom (som feber) eller om smärtan inte släpper efter flera timmar.
Gallopkolik orsakas oftast av gallsten. Gallsten är mycket vanligt, men de flesta som har stenar får aldrig gallopkolik eller andra symptom. Som regel betraktas gallsten som betydelselös så länge den inte ger upphov till besvär. Ett enstaka anfall behöver kanske inte behandlas alls utöver noggrann uppföljning, men genom att minska mängden fett i kosten och gå ner i vikt (om du är överviktig) minskar risken för återkommande anfall.
Smärta eller obehag på höger sida av buken är inte alltid ett tecken på gallopkolik. Läkaren kommer därför att överväga andra sjukdomar vid utredningen. Tillstånd som kan likna gallopkolik inkluderar blindtarmsinflammation (appendicit), leverinfektioner som hepatit samt problem med bukspottkörteln eller tarmarna.
De flesta som drabbas av gallopkolik har gallsten och behandlas utifrån det. Utöver fettsnål kost och viktnedgång finns behandlingsformer som kirurgi, läkemedel och livsstilsförändringar. Laparoskopisk titthålskirurgi där gallblåsan tas bort är den vanligaste andrahandsbehandlingen – metoden är effektivare än läkemedel och ger dessutom snabbare resultat.
Om du inte kan opereras kan läkaren i stället använda mediciner som löser upp gallstenen. Nackdelarna är dock att dessa läkemedel kan vara mycket dyra, att det tar lång tid innan de verkar, och att de inte alltid ger en permanent lösning på problemet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online