Nerver är slutna buntar av axoner som finns i hela kroppen och ingår i det perifera nervsystemet. Afferenta nerver skickar sensoriska signaler från hud och organ till centrala nervsystemet, medan efferenta nerver överför stimulerande signaler från centrala nervsystemet till muskler och körtlar. När nerver skadas kan signalerna bli långsamma, svaga eller helt utebli.
Nervskador kan orsakas av många olika faktorer, vilket innebär att orsaken inte alltid är omedelbart känd. Fysiska skador, svullnad, autoimmuna sjukdomar, infektioner, diabetes och försämrad blodcirkulation kan alla leda till att nerver skadas. En nervskada kan vara så enkel som en klämd nerv eller betydligt allvarligare.
När en person har skadade nerver känns det ofta som smärta, domningar, svaghet eller förlamning. Det kan också uppstå så kallad refererad smärta, det vill säga symtom i områden som ligger långt bort från själva platsen för nervskadan.
Det finns tre huvudtyper av nervskador: neurapraxi, axonotmes och neurotmes.
Neurapraxi är den minst allvarliga formen av nervskada. Den läker nästan alltid, och patienten återhämtar sig helt. Nervens struktur förblir intakt, men ledningen av nervimpulser avbryts tillfälligt. Ofta beror skadan på att nerven komprimeras, vilket stör blodflödet. Funktionsbortfallet är kortvarigt och läker vanligen inom timmar, veckor eller månader.
Axonotmes är allvarligare än neurapraxi. Vid denna typ av skada kan patienten drabbas av förlamning av sensoriska, motoriska eller autonoma funktioner. Skadan uppstår ofta i samband med krosskador. Om vård söks i tid kan skadan ibland behandlas framgångsrikt, och prognosen för återhämtning är god.
Neurotmes är den mest allvarliga formen av nervskada. Den uppstår ofta vid kraftiga kontusioner, sträckningar, skärsår eller exponering för gifter. Vid denna typ av skada förlorar axonen och bindväven sin kontinuitet, vilket gör att återhämtningen kan vara mycket svår för patienten.
Nervskador diagnostiseras oftast av neurologer. Dessa specialistläkare kan ofta ställa diagnos genom fysisk undersökning, reflextester, gång- och rörelsetester, muskelstyrketester samt sensibilitetstester. Även nervledningsundersökningar och elektromyografi (EMG) kan användas för att fastställa diagnosen.
Det finns flera saker du själv kan göra för att förebygga nervskador. Har du diabetes är det viktigt att hålla blodsockret under kontroll, eftersom högt blodsocker över tid kan skada nerverna. För alla andra gäller regelbunden fysisk aktivitet och en så sund livsstil som möjligt. Träning hjälper till att hålla många nerver friska, särskilt i ben och fötter. Fråga gärna din läkare om vilka övningar som passar dig bäst.
Eftersom nervskador kan utvecklas långsamt är det viktigt att genomgå regelbundna hälsokontroller varje år. Har du tidigare haft tecken på nervskada är det ännu viktigare att vara proaktiv och boka in kontroller hos vården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online