Blodtryck är den kraft som blodet utövar mot artärernas väggar när det cirkulerar i kroppen. En blodtrycksmätning innebär att två värden registreras: det systoliska trycket och det diastoliska trycket. Det systoliska trycket är det högsta trycket i artärerna när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod, medan det diastoliska trycket är det lägsta trycket när hjärtat vilar mellan slag.
Blodtrycksvärden skrivs alltid med det systoliska trycket ovanför det diastoliska, till exempel 120/80 mmHg.
En blodtrycksmanschett, även kallad sfygmomanometer, är den apparat som används för att mäta blodtryck och är den mest använda av alla blodtrycksmonitorer. Den manövreras manuellt och består av flera delar:
Visaren på mätaren rör sig medurs när manschetten blåses upp och moturs när luften släpps ut. Genom att avläsa visarens läge tillsammans med ljuden i stetoskopet får du fram patientens blodtrycksvärden.
Låt patienten sitta eller ligga bekvämt i en stol eller säng i minst tre minuter innan du mäter blodtrycket. Be sedan patienten vända handflatan uppåt på ena armen så att brakialartären exponeras. Artären ligger på insidan av armvecket, den grunda veck mellan underarmen och överarmen. Kontrollera att armen ligger i samma höjd som hjärtat och vilar stadigt på bordet eller sängen.
Placera manschetten över området där brakialartären finns, cirka 2–3 cm ovanför armvecket. Använder du en sfygmomanometer med inbyggt stetoskop kan du placera manschetten direkt över artärområdet.
Fäst manschetten genom att stänga kardborrebandet stadigt runt överarmen. Dra den inte för hårt, eftersom det kan påverka mätningens noggrannhet. Ett enkelt sätt att kontrollera spänningen är att stoppa in ett finger mellan manschetten och överarmen. Glider fingret in lätt sitter manschetten lagom. Kommer fingret inte in alls bör du lossa på bandet.
Sätt in stetoskopets öronpluggar i dina öron och placera membranskålen över brakialartären, strax ovanför armveckets insida. Håll skålen stadigt på plats med tummen eller fingrarna.
Lås luftventilen på ballongen och kläm sedan snabbt upprepade gånger för att blåsa upp manschetten. Observera noga visaren på mätaren. När visaren når 150 kan du sluta pumpa in luft.
Öppna luftventilen långsamt för att låta luften sippra ur manschetten. Lyssna uppmärksamt på ljuden i stetoskopet och följ samtidigt visarens rörelser. Töm inte manschetten för snabbt – då riskerar du att missa tryckljudet. Sikta på en hastighet av cirka 2–3 mmHg per sekund.
Lyssna på stetoskopet och titta på visaren när den rör sig moturs. Efter några sekunder hör du ett pulserande ljud i stetoskopet. Visaren rycker till vid ett bestämt värde precis när du hör det första ljudet. Ljudet orsakas av blodet som forsar genom artärerna när den tidigare tillklämda brakialartären öppnas – detta värde är det systoliska trycket.
Fortsätt att släppa ut luften gradvis och fortsätt följa visaren. Ljudet i stetoskopet tonar långsamt bort tills det helt försvinner. Notera var visaren står i samma ögonblick som du hör det allra sista ljudet – detta värde är det diastoliska trycket.
Släpp ut all återstående luft ur manschetten. Skriv ner patientens blodtryck med det systoliska trycket ovanför det diastoliska, till exempel 120/80, där 120 anger det systoliska trycket och 80 det diastoliska.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online