Levercirros är slutskeendet av flera kroniska leversjukdomar. Ordet "cirros" kommer från grekiskans kirrhos, vilket betyder gulaktig – en hänvisning till den sjuka leverns färg vid obduktion. Vid cirros omvandlas normal levervävnad gradvis till ärrvävnad och onormala knölar, en process som kallas fibros. Sambandet mellan leverns faktiska tillstånd och patientens symtom är dock ofta svagt, vilket gör sjukdomen svår att upptäcka i tidiga skeden. Här går vi igenom hur levercirros identifieras.
Räkna med att levercirros i ett tidigt skede oftast upptäcks av en ren slump, exempelvis i samband med rutinblodprov eller bilddiagnostik för något annat tillstånd. De flesta patienter är helt symtomfria tills sjukdomen hunnit gå långt, eftersom levern har en stor reservkapacitet.
När frisk levervävnad ersätts av ärrvävnad och organet börjar svikta blir besvären tydligare. Vanliga symtom är:
Vissa patienter utvecklar även så kallade spindelnevus – små, spindelnätsliknande blodkärl som syns genom huden, oftast på bröstet, i ansiktet eller på armarna.
Vid en fysisk undersökning kan läkaren hitta tecken på komplikationer av cirros. Vanliga fynd är ökad blödningsbenägenhet, lättbildade blåmärken, ödem (vätskeansamlingar), gallsten, klåda och gulsot (ikterus). Bukens omfång kan också ha ökat på grund av vätskeansamling i bukhålan, så kallat ascites.
Blod- och urinprov kan avslöja ytterligare tecken på cirros, bland annat ökad känslighet för läkemedel, förhöjda nivåer av gifter i blodet samt portålhypertoni – ett förhöjt tryck i portvenen som leder blod till levern. Patienter med levercirros löper dessutom ökad risk att utveckla typ 2-diabetes och levercancer, varför regelbunden uppföljning är viktig.
I de flesta fall ställs diagnosen utifrån kombinationen av symtom, kroppsundersökning och laboratorieresultat. En leverbiopsi kan utföras för att bekräfta diagnosen men behövs sällan. Vid biopsin undersöks vävnaden histologiskt, det vill säga i mikroskop, för att påvisa ärrbildning eller andra sjukliga förändringar. Idag kan även elastografi (så kallad fibroscan), en smärtfri ultraljudsbaserad metod, mäta leverns stelhet och ge en god uppskattning av graden av fibros.
Kontakta vården om du upplever ihållande trötthet, oförklarlig viktnedgång, gulsot, buksmärta eller klåda – särskilt om du dricker alkohol regelbundet eller har en kronisk leverinflammation. Alkoholbruk samt hepatit B och C är de vanligaste orsakerna till levercirros, och ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto bättre är möjligheterna att bromsa utvecklingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online