Att leva med synkope – så hanterar du återkommande svimningar

Synkope innebär ett plötsligt och tillfälligt medvetandebortfall, allmänt känt som att svimma. Det kan inträffa helt utan förvarning eller föregås av en kort period av yrsel och obehag, så kallad presynkope. Orsakerna är många – exempelvis lågt blodtryck, kraftig smärta eller chock – men ett anfall kan utlösas närhelst hjärnan eller kroppen utsätts för påfrestningar som den inte längre klarar av. Den som svimmar bör alltid få omedelbar vård och medicinsk bedömning.

Instruktioner steg för steg

1. 1. Bedöm om synkopen behöver behandlas

   Behandling är inte alltid nödvändig utan beror på episodernas svårighetsgrad och hur ofta de inträffar. Risken för skador vid ett fall ska också beaktas, särskilt hos äldre eller personer som bor ensamma.

2. 2. Ta reda på vilken mekanism som orsakar synkopen

   En korrekt diagnos avgör vilken behandling som passar bäst. Vasovagal synkope, den vanligaste formen, kan endast behandlas genom att förebygga reflexen – antingen genom att eliminera de utlösande faktorerna eller minska patientens känslighet för dem.

3. 3. Följ läkarens allmänna råd

   Det kan handla om förändringar i kost, mer regelbunden motion och justerad läkemedelsbehandling. Patienter med pacemaker kan behöva en särskild anpassad terapi.

4. 4. Använd betablockerare vid behov

   Betablockerare är en grupp läkemedel som dämpar hjärtats stressreaktioner och förskrivs ofta mot vasovagal synkope. Använd alltid läkemedlet exakt enligt läkarens ordination och rapportera eventuella biverkningar.

5. 5. Genomför volymexpanderande behandling vid rekommendation

   Denna behandling är ofta effektiv när lågt blodtryck ligger bakom svimningsanfallen. Blodvolymen kan oftast ökas ganska enkelt genom att dricka mer vatten och äta mer salt. Vissa patienter behöver dessutom läkemedel, exempelvis fludrokortison (Florinef), som hjälper kroppen att behålla salt och vätska.

När bör du söka vård?

Kontakta sjukvården om du svimmar utan tydlig orsak, om anfallen blir allt fler, eller om du upplever bröstsmärta, hjärtklappning eller andningssvårigheter i samband med episoden. Även svimning under fysisk ansträngning ska alltid utredas, eftersom det kan tyda på en underliggande hjärtåkomma.