Vilka medicinska termer slutar på -logi? 30 exempel med förklaringar

Vad betyder ändelsen -ologi?

Inom medicinen finns ett stort antal termer som slutar på -logi. Ändelsen kommer från grekiskans logos, som betyder ”lära” eller ”studium”, och används för att beteckna ett kunskapsområde eller en vetenskaplig gren. En medicinsk term som slutar på -logi beskriver alltså läran om ett visst organ, en kroppsfunktion eller ett sjukdomsområde.

Nedan följer en lista över 30 vanliga medicinska termer som slutar på -logi, tillsammans med en kort förklaring av vad respektive område studerar.

1. Allergologi: läran om allergier och allergiska reaktioner.
2. Angiologi: läran om blodkärl och kärlsjukdomar.
3. Audiologi: läran om hörsel, balans och relaterade funktionsnedsättningar.
4. Bakteriologi: läran om bakterier och deras roll vid sjukdom.
5. Histologi: läran om kroppens vävnader och deras mikroskopiska uppbyggnad.
6. Kardiologi: läran om hjärtat och dess sjukdomar.
7. Cytologi: läran om celler samt deras struktur och funktion.
8. Dermatologi: läran om huden och hudsjukdomar.
9. Endokrinologi: läran om de hormonproducerande körtlarna och deras hormoner.
10. Epidemiologi: läran om hur sjukdomar sprids och påverkar befolkningar.
11. Gastroenterologi: läran om matsmältningssystemet och dess sjukdomar.
12. Gynekologi: läran om kvinnors reproduktiva hälsa.
13. Hematologi: läran om blodet och blodrelaterade sjukdomar.
14. Immunologi: läran om immunförsvaret och hur det skyddar kroppen mot infektioner.
15. Mikrobiologi: läran om mikroorganismer, såsom bakterier, svampar och virus, samt deras betydelse vid sjukdom.
16. Nefrologi: läran om njurarna och njursjukdomar.
17. Neurologi: läran om nervsystemet och dess sjukdomar.
18. Onkologi: läran om cancer och cancerbehandling.
19. Oftalmologi: läran om ögat och ögonsjukdomar.
20. Osteologi: läran om benen och skelettets uppbyggnad.
21. Otorhinolaryngologi: läran om öron, näsa och hals samt sjukdomarna i dessa organ – ofta förkortat ÖNH.
22. Patologi: läran om sjukdomars natur, orsaker och förlopp.
23. Farmakologi: läran om läkemedel och deras effekter på kroppen.
24. Fysiologi: läran om kroppens normala funktioner.
25. Psykologi: läran om människans psyke, beteende och mentala processer.
26. Pulmonologi: läran om lungorna och andningsorganen.
27. Radiologi: läran om användning av strålning för medicinsk bilddiagnostik och behandling.
28. Reumatologi: läran om reumatiska sjukdomar, såsom ledgångsreumatism.
29. Urologi: läran om urinvägarna och de manliga könsorganen.
30. Virologi: läran om virus och virusinfektioner.

Observera att vissa närbesläktade medicinska ämnen inte slutar på -logi, till exempel biokemi, som studerar kemiska processer i levande organismer, och psykiatri, som är den medicinska specialitet som handlar om psykisk ohälsa.

Många av dessa discipliner utgör idag egna specialiteter inom sjukvården, exempelvis kardiologi, dermatologi, neurologi och onkologi, medan andra – som cytologi, histologi och bakteriologi – framför allt hör hemma inom laboratoriemedicinen och diagnostiken.