Sambandet mellan strålning och sköldkörtelsjukdom kretsar främst kring en särskild radioaktiv isotop av grundämnet jod, kallad J-131. Isotopen bildas som en biprodukt vid kärnkraftsproduktion och kärnvapentest. Den är instabil och har den olyckliga egenskapen att sköldkörteln lätt tar upp den, eftersom körteln inte kan skilja på radioaktivt och stabilt jod.
J-131 är en radioaktiv isotop med en halveringstid på cirka åtta dagar. Vid ett utsläpp sprids den i luften och kan tas upp genom andningen eller via livsmedel, exempelvis kontaminerad mjölk. När det radioaktiva jodet väl har hamnat i sköldkörteln bestrålas vävnaden inifrån, vilket ökar risken för sköldkörtelcancer – särskilt hos barn och ungdomar, vars sköldkörtlar är extra känsliga.
1986 inträffade den svåra kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, där stora mängder strålning släpptes ut i atmosfären, däribland J-131. Upp till 3 000 av de personer som exponerades har drabbats av sköldkörtelcancer, och flera tusen fler riskerar att insjukna under de kommande åren. De flesta drabbade var barn som fick i sig radioaktivt jod via kontaminerad mjölk och andra livsmedel.
En liten dos kaliumjodid (KI) mättar sköldkörteln med stabilt, ofarligt jod. När körteln redan är mättad kan den inte längre ta upp radioaktivt jod, som i stället lämnar kroppen via urinen. Observera dock att kaliumjodid endast skyddar sköldkörteln – inte övriga delar av kroppen – och inte ger något skydd mot andra radioaktiva ämnen.
Det är bra att känna till att regeringar och internationella hälsomyndigheter världen över håller stora lagerförråd av kaliumjodid beredda för snabb utdelning vid ett kärntekniskt utsläpp. I Sverige ansvarar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för beredskapslagret, och tabletterna distribueras via kommunerna om behov skulle uppstå.
Paradoxalt nog används samma isotop inom sjukvården för att förstöra sköldkörtelvävnad vid behandling av vissa former av hypertyreos (överfunktion i sköldkörteln) samt vid sköldkörtelcancer. Denna så kallade radiojodterapi är vanligt förekommande i USA, men betraktas i många andra länder som en sista utväg när andra behandlingsalternativ har prövats.
Även om kaliumjodid kan köpas över internet bör den endast användas när myndigheter eller hälso- och sjukvårdspersonal rekommenderar det, och alltid enligt deras doseringsanvisningar. Fel dosering kan vara skadlig, särskilt för barn, gravida och personer med njur- eller sköldkörtelproblem. Ta aldrig kaliumjodid på egen hand utan tydliga råd från behöriga myndigheter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online