
Hypofysen producerar ett hormon som kallas tyreotropin, eller sköldkörtelstimulerande hormon (TSH). TSH:s uppgift är att stimulera sköldkörteln att bilda egna hormoner, främst T3 och T4, som styr kroppens ämnesomsättning. Nivåerna av TSH i blodet visar därför hur väl sköldkörteln fungerar. Höga TSH-värden är vanligtvis ett tecken på en underaktiv sköldkörtel, ett tillstånd som kallas hypotyroidism.
Ett blodprovsresultat där TSH-värdet ligger över 2,0 mIU/L kan vara en tidig indikation på hypotyroidism. Referensintervallet varierar dock mellan olika laboratorier, och många läkare använder en övre gräns på cirka 4,0 mIU/L. Ett förhöjt värde bör alltid följas upp av en läkare, och ofta krävs ytterligare blodprov för att mäta nivåerna av de fria sköldkörtelhormonerna T3 och T4.
Höga TSH-värden tyder på ett stört samspel mellan hypofysens hormonproduktion och sköldkörteln. När sköldkörteln inte svarar tillräckligt på TSH:s signaler och producerar för lite hormon, försöker hypofysen kompensera genom att bilda mer TSH. Resultatet blir hypotyroidism – en sänkt sköldkörtelaktivitet som gör ämnesomsättningen långsammare.
Tecken på förhöjda TSH-värden i samband med hypotyroidism kan vara bland annat:
– Trötthet och slöhet
– Viktökning utan förändrade matvanor
– Förstoppning
– Kalla händer och fötter
– Torr hud
– Minnesproblem och koncentrationssvårigheter
Många utvecklar symptomen gradvis, vilket gör att tillståndet ibland kan förväxlas med stress eller åldrande.
När sköldkörteln inte producerar tillräckliga mängder egna hormoner behandlas höga TSH-värden ofta med syntetiskt sköldkörtelhormon, exempelvis levotyroxin. Behandlingen höjer nivåerna av sköldkörtelhormon i blodet, vilket gör att hypofysen inte längre behöver producera lika mycket TSH. Värdena återgår då till normalet, och doseringen justeras regelbundet via blodprov tills rätt balans hittats.
Vissa personer har höga TSH-värden men fortfarande normala nivåer av sköldkörtelhormoner i blodet. Detta tillstånd kallas subklinisk hypotyroidism och ger ofta inga eller bara lindriga symptom. Även om tillståndet inte alltid kräver behandling direkt, innebär det en ökad risk att senare utveckla fullt utvecklad hypotyroidism. Därför brukar läkare rekommendera regelbundna kontroller av sköldkörtelvärdena.
Kontakta alltid din vårdcentral om du misstänker problem med sköldkörteln – ett enkelt blodprov kan ge klarhet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online