Vanliga och ovanliga typer av sköldkörtelsjukdom

Enligt American Thyroid Association lider miljontals amerikaner av någon form av sköldkörtelrubbning eller sköldkörtelsjukdom. Sköldkörteln är en liten, fjärilsformad körtel som sitter i halsen och har i uppgift att styra kroppens ämnesomsättning – alltså hur kroppen omvandlar och använder sin energi. När körteln inte fungerar som den ska påverkas hela kroppen, vilket gör det viktigt att känna igen de olika typerna av sköldkörtelsjukdom och deras symtom.

De två vanligaste formerna

Det finns två huvudtyper av sköldkörtelsjukdom: hypertyreos och hypotyreos. Vid hypertyreos producerar sköldkörteln för mycket hormon, medan en nedsatt hormonproduktion orsakar hypotyreos. Båda tillstånden rubrikar kroppens energibalans men ger delvis motsatta symtom.

Symtom att hålla utkik efter

Symtom på hypertyreos inkluderar bland annat accelererad puls, viktnedgång trots normal aptit, darrningar i händerna och ljuskänslighet. Vid hypotyreos är de typiska tecknen istället viktökning, trötthet, försämrat minne och vätskeansamling i kroppen. Eftersom symtomen ofta utvecklas långsamt kan de lätt förväxlas med andra hälsoproblem eller stress.

Vanliga orsaker

Graves sjukdom är en vanlig orsak till hypertyreos, medan Hashimotos tyreoidit ofta ligger bakom hypotyreos. Vid båda dessa autoimmuna sjukdomar angriper immunförsvaret sköldkörteln själv. Den inflammerade körteln börjar då producera antingen för mycket eller för lite hormon, beroende på hur körtelvävnaden påverkas.

Ovanligare former

Struma, en förstoring av sköldkörteln som orsakas av jodbrist i kosten, sänker produktionen av sköldkörtelhormon och kan leda till hypotyreos. Tyreoidit – en inflammation som kan uppstå som följd av andra sjukdomar eller infektioner, eller efter exponering för giftiga kemikalier – samt sköldkörtelcancer kan orsaka både hypo- och hypertyreos.

Hur vanligt är det?

Leonard Wartofsky, ordförande för medicinkliniken vid Washington Hospital Center, uppger att kvinnor drabbas av sköldkörtelsjukdom ungefär fem gånger oftare än män. Risken ökar dessutom med åldern, varför regelbundna hälsokontroller kan vara kloka – särskilt om du känner igen flera av symtomen. Misstänker du att din sköldkörtel inte fungerar som den ska bör du kontakta vården, eftersom de flesta sköldkörtelrubbningar går bra att behandla när de väl har diagnostiserats.