Sköldkörteln sitter längst ner på halsens framsida, strax under Adamsäpplet. Trots sin ringa storlek spelar den en central roll i kroppen: den producerar hormoner som reglerar hjärtfrekvens, blodtryck, kroppstemperatur och vikt. Körteln är fjärilsformad, med två lober på var sida om luftstrupen.
Sköldkörtelcancer är en relativt ovanlig sjukdom i USA som drabbar omkring 37 000 personer per år. Det finns viss forskning som tyder på att kostvanor kan påverka risken att insjukna.
Den vanligaste traditionella behandlingen är tyreoidektomi, en operation där hela eller delar av sköldkörteln tas bort. Efter ingreppet krävs livslång behandling med sköldkörtelhormon, oftast i form av levotyroxin (till exempel preparaten Levaxin eller Synthroid), som ersätter de hormoner körteln normalt skulle ha producerat.
En annan vanlig metod är radioaktiv jodterapi. Sköldkörtelceller tar upp jod från blodet, vilket gör att det radioaktiva jodet kan döda cancercellerna – utan att hela körteln behöver opereras bort.
Extern strålbehandling och cellgiftsbehandling (kemoterapi) kan också användas i vissa fall. Dessutom pågår kliniska studier med nya läkemedel som du eventuellt kan delta i – fråga din läkare för mer information.
Det finns visst vetenskapligt stöd för att vissa kostvanor kan öka risken för sköldkörtelcancer. Studier har visat att en ökad produktion av TSH (tyreoideastimulerande hormon) kan höja risken. De två kostfaktorer som kan stimulera TSH-produktionen är ett lågt jodintag och ett högt intag av så kallade goitrogener – strumabildande ämnen.
Runt första världskrigets tid bedömdes många unga amerikaner som odugliga för militärtjänst på grund av jodbrist. Det ledde till att joderat salt började produceras, vilket i hög grad bidrog till att motverka bristen. Har du låga jodvärden kan du överväga att använda joderat salt eller ta ett jodtillskott – men rådfråga alltid din läkare innan du gör större förändringar i din kost.
Goitrogener är ämnen som finns i korsblommiga grönsaker som broccoli, brysselkål och kålrabbi, samt i sojabönor, jordnötter, persikor och jordgubbar. Att begränsa intaget av dessa livsmedel kan bidra till att sänka risken för sköldkörtelcancer. Kom ihåg att dessa livsmedel samtidigt är näringsrika, så eventuell begränsning bör ske i samråd med läkare eller dietist.
Inom forskarsamhället råder dock viss oenighet om hur stor betydelse TSH egentligen har för utvecklingen av sköldkörtelcancer, vilket innebär att dessa fynd är behäftade med osäkerhet.
Har du drabbats av sköldkörtelcancer finns det ingen känd kost som botar sjukdomen. Däremot kan en hälsosam och varierad kost, rik på frukt och grönsaker, hjälpa dig att må bättre och orka mer under behandlingens gång. Diskutera alltid större kostomläggningar med din läkare eller en legitimerad dietist.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online