Hypertyreos, även kallad överaktiv sköldkörtel, är en sjukdom där sköldkörteln producerar för stora mängder av hormonerna tyroxin och trijodtyronin – hormoner som styr kroppens ämnesomsättning. Detta uppger National Institutes of Health (NIH). Enligt en rapport från American Association of Clinical Endocrinologists från 2005 drabbas cirka 1 procent av alla amerikaner av hypertyreos.
Enligt NIH kan flera olika tillstånd ligga bakom hypertyreos, bland annat Graves sjukdom, inflammation i sköldkörteln, tumörer i äggstockar eller testiklar samt ett alltför högt intag av jod via kosten. Graves sjukdom, en autoimmun sjukdom, är den vanligaste orsaken hos de flesta patienter.
NIH anger att en överaktiv sköldkörtel kan ge upphov till en rad symptom, däribland trötthet, ökad aptit, viktnedgång trots normalt eller ökat matintag, koncentrationssvårigheter, ökat svettande och struma. Struma innebär en förstoring av sköldkörteln som syns som en synlig knöl på halsens framsida. Många patienter upplever också hjärtklappning, oro och darrningar i händerna.
Patienter med hypertyreos behandlas utifrån hur allvarliga deras symptom är. Enligt NIH kombineras oftast olika behandlingsmetoder: läkemedel som hämmar produktionen av sköldkörtelhormoner, radioaktivt jod som förstör delar av sköldkörtelvävnaden samt, i vissa fall, kirurgisk borttagning av hela eller delar av körteln.
Enligt NIH är de flesta fall av hypertyreos lätta att behandla, och tillståndet blir sällan livshotande när det får rätt vård och uppföljning.
Om hypertyreos lämnas obehandlad kan det leda till allvarliga komplikationer, såsom hjärtsvikt, onormalt snabb hjärtfrekvens (takykardi) samt en ökad risk för benskörhet (osteoporos). Därför är tidig diagnos och regelbunden kontroll hos läkare viktig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online