Neurologiska skador, till exempel till följd av en stroke eller en huvudskada, kan försämra din finmotorik. Finmotorik handlar om små, precisa och väl samordnade rörelser, oftast i händer och fingrar. För att finmotoriken ska fungera krävs att hjärnan, musklerna och skelettet samarbetar. Utvecklingen av dessa förmågor sker vanligtvis tidigt i barndomen och verkar ofta ske helt utan ansträngning. Upprepade handlingar – som att skriva, äta själv och sköta sin personliga hygien – finslipar samarbetet mellan hjärna, muskler och skelett.
Bryts denna koppling kan den finmotoriska kontrollen gå förlorad eller utebli. Orsakerna kan vara många, bland annat autism, stroke, huvudskada eller andra tillstånd som påverkar någon av dessa delar. Med rätt träning går det dock ofta att återfå eller stärka finmotoriken. Här presenteras tre beprövade övningsformer som arbetsterapeuter ofta använder.
Den finmotoriska kontrollen utvecklas bäst när patienten arbetar mot en vertikal yta. Det enklaste sättet att skapa en sådan situation är att fästa ett papper på en vägg. Patienten står framför pappret och ritar eller följer befintliga figurer, från vänster till höger och uppifrån och ned. Det viktiga är att handleden hålls i extension, det vill säga att handen böjs bakåt mot underarmen. En filtavla med filtmotiv, en griffeltavla eller ett staffli kan också användas för samma typ av vertikal träning.
Ibland beror bristande finmotorik på otillräckligt utvecklade muskler. Muskler som inte är vana vid att användas tröttnar snabbt och har svårare att utföra önskade rörelser. Enkla övningar som stärker händer och fingrar kan hjälpa till att lösa problemet.
Att krama en boll är ett enkelt sätt att aktivera handens muskler. För att isolera enskilda fingrar kan ett gummiband läggas runt ett finger som sedan hålls emot med den andra handen – på så vis skapas ett motstånd som fingret måste övervinna. Att trycka handen och fingrarna mot en madrass är ytterligare en form av effektiv motståndsträning. Även att öppna och stänga fingrarna samt öva på att knyta en hård näve kan förbättra musklernas funktion över tid.
En stor del av lyckad finmotorisk kontroll handlar om öga-hand-koordination. När händerna lärt sig grunderna måste de lära sig att följa de instruktioner hjärnan tar fram utifrån visuella och sensoriska intryck. En klassisk övning för att förbättra koordinationen är att använda en pluggbräda. Principen är enkel: patienten plockar ut pluggar ur hål och stoppar tillbaka dem igen, vilket kräver att ögon och händer arbetar tillsammans.
När patienten blir säkrare på uppgiften kan ett tidsmått läggas till som extra motivation att finslipa färdigheterna. Målet blir då att slå sitt eget rekord i att sätta pluggarna på plats. För många människor, särskilt vuxna, är de mest effektiva övningarna de som känns praktiska och meningsfulla. Patienter vill gärna se hur träningen hänger ihop med deras vardag. Därför kan det vara värdefullt att öva på vardagsaktiviteter som att äta med bestick, kamma håret och borsta tänderna – aktiviteter som direkt tränar upp finmotoriken i ett verkligt sammanhang.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online