Cerebrovaskulär sjukdom (CVS) är den tredje vanligaste dödsorsaken i USA. Cirka 80 procent av alla stroke beror på cerebrovaskulär sjukdom. År 2003 dog 157 000 människor i USA till följd av sjukdomen. Uppskattningsvis drabbas 500 000 personer av en ny stroke varje år, och många av dem som överlever får bestående fysiska funktionsnedsättningar.
Cerebrovaskulär sjukdom påverkar hjärnan genom att störa blodflödet genom kärlen. Orsaken är ofta ateroskleros, det vill säga att blodkärlen skadas och förträngs, vilket minskar blodtillförseln till hjärnan. Detta syrebristtillstånd, som kallas ischemi, leder hos många individer till permanent hjärnskada. De flesta episoder som orsakas av ischemi benämns ischemiska stroke. Enligt University of Illinois at Chicagos farmaceutiska fakultet har cirka 50 procent av alla strokeöverlevare permanent hjärnskada, och 25 procent behöver långvarig vård och omsorg.
Cerebrovaskulär sjukdom leder till funktionsnedsättning när hjärnan drabbas av blodbrist. Detta visar sig oftast som en ischemisk stroke, men kan även bero på en blödning i hjärnan, så kallad hemorragisk stroke. Vanliga strokesymtom är yrsel, domningar, sluddrigt tal, förvirring, huvudvärk, synbortfall samt svårigheter att gå eller hålla balansen. En transitorisk ischemisk attack (TIA), ofta kallad mini-stroke, ger många av samma symtom men är en lindrigare form som i regel inte orsakar bestående skada.
När cerebrovaskulär sjukdom leder till stroke blir funktionsnedsättningarna desamma som för andra strokepatienter. Drabbade kan få minnesförlust, talsvårigheter, nedsatt motorik och förlamning. Eftersom stroke oftast bara drabbar ena hjärnhalvan uppstår besvären ofta endast på ena sidan av kroppen. Bestående funktionsnedsättningar uppstår dock inte alltid – vissa patienter återfår funktioner genom rehabilitering.
Den viktigaste faktorn för hur stor funktionsnedsättningen blir är hur länge hjärnan går utan blodtillförsel. En typisk stroke varar i två till femton minuter, men vissa attacker kan pågå i upp till 24 timmar. Svårighetsgraden bedöms ofta utifrån attackens längd. Varje minut utan blodflöde ökar risken för permanent hjärnskada och funktionsnedsättning, vilket gör snabb akutvård avgörande.
Ischemisk stroke orsakad av cerebrovaskulär sjukdom kan vara allt från mild till svår. Läkare klassificerar patientens tillstånd utifrån hur denne svarar på behandlingen:
Stabilt tillstånd: Funktionsnedsättningarna som orsakats av stroken kvarstår men förvärras inte. Personen övervinner inte sina besvär, men drabbas inte heller av ytterligare försämring.
Förbättrande tillstånd: Patienterna återfår det mesta eller hela sin förmåga under dagar eller veckor med hjälp av behandling, bland annat fysioterapi.
Progressivt tillstånd: Patienten kan räkna med fortsatt försämring och ökande funktionsnedsättning. I vissa fall avbryts den progressiva utvecklingen av kortare perioder av stabilitet.
Stroke drabbade upplever ofta förlamning eller nedsatt rörelsekontroll, vilket kan göra vardagliga sysslor som att gå och äta svåra. Många har även problem med att svälja, eftersom musklerna i mun och svalg påverkas. Det ökar risken för kvävning och aspirationspneumoni, en lunginflammation som uppstår när mat kommer ner i luftvägarna.
Demens, minnesförlust och depression är också vanligt efter stroke. Vissa patienter har bestående problem med syn, hörsel och smärtupplevelse – de kan exempelvis ha svårt att känna smärta. Urininkontinens förekommer också, eftersom hjärnan inte längre registrerar när blåsan är full. Afasi, ett tillstånd som begränsar förmågan att kommunicera muntligt eller i skrift, är en annan vanlig funktionsnedsättning bland strokeöverlevare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online