1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Stroke-risktest – så bedömer vården din risk att drabbas

Nästan alla större sjukhus och medicinska organisationer erbjuder idag olika former av stroke-risktester. Vissa tester är lika enkla som ett frågeformulär på nätet eller på papper, medan andra kräver laboratorieundersökningar och avancerad bilddiagnostik. Tillsammans ger de en bild av hur stor risken är att du drabbas av stroke – och vad du kan göra åt den.


Identifiering av riskfaktorer

Ett skriftligt stroke-risktest börjar vanligtvis med att bedöma två viktiga områden: riskfaktorer som du inte kan påverka och de som går att kontrollera genom livsstilsförändringar eller behandling.


Okontrollerbara risker

Enligt American Stroke Association ingår följande i de okontrollerbara riskerna: ålder över 55 år, etnicitet, kön, ärftlig benägenhet för stroke samt tidigare hjärtinfarkt eller stroke.


Kontrollerbara risker

De kontrollerbara faktorerna handlar om hantering av blodtryck, kolesterolvärden och diabetes, liksom kostvanor, regelbunden motion och att sluta röka. Genom att arbeta aktivt med dessa faktorer kan många människor väsentligt minska sin stroke-risk.


Blodprovsbaserad utredning

Blodprov kan fastställa flera viktiga riskfaktorer, exempelvis förekomsten av diabetes samt förhöjda värden av kolesterol och triglycerider. Enligt U.S. National Women's Health Information Center är triglycerider en form av fett i blodet, och höga nivåer är kopplade till ökad stroke-risk.


Fysisk undersökning av halspulsådern

Karotisartärsjukdom, det vill säga förträngning av halspulsådern, är ett tydligt tecken på att risken för stroke ökar. Därför kan ett stroke-risktest innefatta en fysisk undersökning där läkaren lyssnar efter varningstecken i halsen. Enligt Mayo Clinic kan läkaren uppfatta ett svischande ljud, så kallat bruit, över halspulsådern – ett ljud som är karakteristiskt för en förträngd artär.


Laboratorietester och bilddiagnostik

När mer detaljerad information behövs används avancerade undersökningar. Vanliga metoder är ultraljud av halskärlen, datortomografiangiografi (CTA), magnetisk resonansangiografi (MRA) eller cerebral angiografi, där kontrastmedel gör kärlen synliga på röntgenbilder. Dessa undersökningar kan visa exakt var och hur allvarlig en kärlförträngning är.


Sammanfattning

Ett stroke-risktest kan vara allt från ett enkelt formulär till en omfattande medicinsk utredning. Oavsett metod är målet detsamma: att identifiera riskerna i tid så att stroke kan förebyggas. Kontakta din vårdcentral om du vill göra en riskbedömning, särskilt om du har högt blodtryck, diabetes eller ärftlig belastning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online