En stroke kan bero på många olika orsaker, och det finns flera olika tester som kan användas för att ställa diagnosen. Din läkare behöver dock inte nödvändigtvis använda alla metoder – ofta är det första steget ett antal blodprover. Om resultaten tyder på att du kan ha drabbats av en stroke remitteras du vidare för ytterligare undersökningar och till specialister, exempelvis en neurolog. Ju snabbare diagnosen ställs, desto bättre blir prognosen, eftersom varje minut räknas när det gäller strokebehandling.
Läkaren börjar med att gå igenom din sjukdomshistoria och genomför en fysisk undersökning där blodtryck och puls kontrolleras. Berätta alltid vilka mediciner du tar, även växtbaserade preparat och kosttillskott, eftersom vissa kan påverka risken för blodproppar eller blödningar. Om läkaren misstänker stroke krävs ofta kompletterande undersökningar, och du kan då remitteras till en neurolog.
Vid en neurologisk undersökning bedöms dina muskler och ditt nervsystem. Läkaren testar reflexer, koordination, känsel, talförmåga samt minne och tankeförmåga. Resultaten ger ledtrådar om vilken del av hjärnan som kan vara påverkad, och därefter kan du remitteras för mer specialiserade tester.
En magnetkameraundersökning producerar detaljerade bilder av hjärnan så att läkarna kan avgöra om du har drabbats av en stroke. Undersökningen kan också hjälpa till att identifiera andra problem i hjärnan eller ryggmärgen, exempelvis tumörer eller inflammationer.
Med hjälp av ultraljudsvågor kan läkarna med en carotis-doppler kontrollera blodflödet mot hjärnan och se om halspulsådern är påverkad av kolesterolavlagringar, så kallade plack. Förträngningar i halspulsåderna är en vanlig orsak till stroke.
Detta test, som även kallas cerebral arteriografi, innebär att ett kontrastmedel injiceras i de specifika blodkärl som leder till hjärnan. Kontrastmedlet gör kärlen synliga på röntgenbilder, vilket låter läkaren upptäcka förträngningar, blockeringar eller andra problem i blodflödet.
Risken att drabbas av stroke är högre om du tidigare har haft en TIA (transitorisk ischemisk attack), ofta beskriven som en "liten" stroke. Risken ökar också vid högt blodtryck, diabetes, hjärtsjukdom och fetma, samt vid en stillasittande livsstil, tobaksrökning och hög alkoholkonsumtion. Genom att ändra livsstilsvanorna och behandla underliggande sjukdomar kan risken minska betydligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online