En stroke drabbar inte bara den person som insjuknar – hela den närmaste kretsen känner av den långa och ofta mödosamma återhämtningsprocessen. Anhöriga vill gärna att den drabbade snabbt ska komma på fötter igen, men ingen längtar mer efter ett normalt liv än patienten själv. Som tur är har vården efter svåra strokeinsjuknanden kommit långt. Genom kombinationer av rehabilitering, läkemedel och andra behandlingsformer kan den drabbade återfå så mycket funktion som möjligt, så snabbt som möjligt.
Eftersom en stroke orsakar hjärnskador kan vissa funktioner aldrig helt återställas. Rehabiliteringen hjälper den drabbade att uppnå bästa möjliga resultat genom beprövade metoder för att återfå kroppsliga funktioner. Rörelseträning är en av de vanligaste insatserna, och när övningarna upprepas över tid ger de ofta bäst effekt. Det kan krävas tusentals försök innan en patient lyckas röra sin hand igen, och rekonstruktiv kirurgi syftar till att göra sådana rörelser möjliga och bekväma. Även mer komplexa vardagsfunktioner, som att klä på sig eller borsta tänderna, kan närma sig det normala efter träning.
Läkemedel är en mycket vanlig behandlingsform efter en stroke. I ett tidigt skede kan läkare använda blodförtunnande medel, exempelvis acetylsalicylsyra (aspirin), för att lösa upp en blodpropp och återställa blodflödet till hjärnan. Får hjärnan syre kort tid efter insjuknandet är chansen stor att en betydande del av funktionsförmågan bevaras. Under och efter en operation kan läkare dessutom ge behandling direkt i blodbanan via en intravenös slang, vilket ofta hjälper patienten att återhämta sig snabbare och mer fullständigt. Andra läkemedel, som länge befann sig på experimentstadiet, hjälper till att kompensera de neurologiska bortfall som gör återhämtningen så svår.
Endarterektomi, ett kirurgiskt ingrepp där åderförkalkning tas bort, samt ballongvidgning (angioplastik) utförs ofta akut på strokepatienter för att minimera risken för bestående skador. Misslyckas dessa ingrepp kan läkarna istället tillföra en vävnadsplasminogenaktivator (tPA) i blodbanan för att lösa upp proppen. Logopeder arbetar, i likhet med rehabiliteringsläkare, med strokepatienter för att återträna talet och språkförmågan. Behandling i hyperbar syrgaskammare har också visat viss potential för att minska skadorna efter en stroke. Slutligen kan behandling av underliggande hjärtsjukdom förebygga att en ny stroke uppkommer.
Tiden är avgörande vid stroke – ju tidigare behandlingen sätts in, desto större är möjligheterna till återhämtning. Med rätt kombination av medicinsk vård, träning och stöd från anhöriga kan många strokepatienter återfå en god livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online