En del personer drabbas av ett tillstånd där artärerna i hjärnan successivt täpps igen av plack och hårdnar. Plack bildas inuti kärlen när blodet innehåller överskott av fettsyror och kolesterol. Det medicinska namnet för igensatta hjärnartärer är intrakraniell ateroskleros. Hos de flesta uppstår inga symtom förrän blodflödet helt blockeras och en stroke inträffar.
Riskfaktorerna för att utveckla igensatta hjärnartärer delas in i påverkbara och icke-påverkbara faktorer. Risken för åderförkalkning i hjärnan ökar om en person röker, är överviktig eller lider av högt kolesterol, diabetes eller högt blodtryck. Sannolikheten att drabbas är också större om personen tidigare haft en stroke, har släkthistoria med stroke eller hjärtsjukdom, eller tillhör afroamerikansk, asiatisk eller latinamerikansk etnicitet.
Om läkaren misstänker att artärerna i hjärnan är igensatta kan tillståndet diagnostiseras genom att studera hur blodet strömmar genom hjärnan. Detta görs med hjälp av röntgenteknik, exempelvis datortomografi eller magnetkameraangiografi (MRA), eller med ultraljud som analyserar blodflödet. I många fall upptäcks dock åderförkalkningen först efter att en stroke redan har inträffat, eftersom tillståndet sällan ger tidiga tecken.
Det finns flera sätt att bromsa utvecklingen av igensatta hjärnartärer. Hälsosamma livsstilsförändringar – som att gå ner i övervikt, äta en kost med lågt fett- och kolesterolinnehåll, motionera regelbundet, sluta röka och hålla blodtrycket under kontroll – minskar de plackbildande beståndsdelarna i blodet.
Läkaren kan även förskriva läkemedel som sänker högt blodtryck och kolesterol. För att minska risken för stroke kan trombocythämmande läkemedel ges, vilka förhindrar att blodplättarna klumpar ihop sig och bildar proppar. Blodförtunnande mediciner, så kallade antikoagulantia, kan också användas som en del av behandlingen.
När blockeringen i hjärnans artärer är svår kan läkaren rekommendera kirurgiska ingrepp för att öppna de igensatta kärlen. Vid ballongvidgning (angioplastik) förs en liten ballong in till den blockerade delen och blåses upp, vilket pressar placket mot artärens väggar och vidgar kärllet. En annan metod är stentning, där ett finmaskigt nät av metall placeras i det förträngda blodkärlet för att hålla det öppet och återupprätta ett normalt blodflöde.
Eftersom tillståndet ofta inte ger några märkbara symtom är det okänt exakt hur många som lever med igensatta hjärnartärer. National Stroke Association rapporterade att cirka 70 000 personer i USA varje år drabbas av stroke orsakad av förträngda eller igensatta artärer i hjärnan. Den som misstänker att hen kan löpa risk att utveckla detta tillstånd bör därför kontakta en läkare för bedömning, råd och vid behov undersökning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online