1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Arm- och benvningar i sjukgymnastik efter stroke

Enligt American Heart Association är stroke den tredje vanligaste dödsorsaken och den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning hos vuxna. Om du eller någon närstående har drabbats av en stroke är det viktigt att förstå att rehabiliteringen kan ta månader, ibland till och med år, innan många av de förlorade funktionerna återfås. Detta kan kännas frustrerande, men det finns hopp – med hjälp av fysioterapi kan du fortsätta att förbättra styrkan och funktionen i både armar och ben.

Bedömning av dina förutsättningar

Det första steget i rehabiliteringen är att kartlägga dina begränsningar. Det innebär att undersöka rörelseförmågan, rörligheten och styrkan i armar och ben. Efter en stroke kan en person drabbas av svaghet eller förlamning i extremiteterna. Din fysioterapeut kommer att granska vilka muskler som påverkats och i vilken grad.

Att förstå vad du klarar av – och inte klarar av – samt hur starka musklerna är, ger dig en tydlig utgångspunkt för att mäta dina framsteg. Utifrån detta anpassas terapin till de muskler som behöver mest träning. Dessutom vill läkarna försäkra sig om att ditt hjärta är starkt nog att klara av ett träningsprogram.

Aerob träning

Varje patient är unik när det gäller att starta ett träningsprogram efter en stroke, beroende på vad den inledande bedömningen visar. Vid aerob träning strävar din terapeut efter att hålla intensiteten mellan 40 och 70 procent av din maximala syreupptagningsförmåga, för att inte överbelasta hjärtat.

Aerob träning kan bestå av arm- eller benergometri var för sig, eller en kombination av båda, tre till sju dagar i veckan. Ergometri innebär att man trampar eller vrider på en vev. I början används ingen eller mycket liten belastning, men motståndet ökas successivt allteftersom du gör framsteg. När din balans och koordination förbättras blir även löpbandsträning en del av programmet.

Styrketräning

För patienter som är kliniskt stabila införs styrketräning i rehabiliteringen. Din läkare arbetar tillsammans med din terapeut för att bestämma den optimala belastningen. Det finns ingen universell metod för att komma igång – programmet anpassas alltid efter den enskilda patientens behov och kapacitet.

Din terapeut låter dig troligen träna med motstånd minst två till tre dagar i veckan, med fokus på de stora muskelgrupperna först: armar, axlar, bröst, höfter och ben. Stretching ingår också för att bibehålla balans och flexibilitet samt för att förebygga skador under återhämtningen.

De finmotoriska musklerna i armarna tränas bland annat genom att krama ihop svampar och bollar. Användningen av händerna främjas dessutom genom vardagsnära aktiviteter och kreativa övningar, som målning eller att forma lera.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online