1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Hur vet jag om jag har en ätstörning?

Sju av tusen flickor lider av en ätstörning, liksom en av tusen pojkar, enligt Royal College of Psychiatrists. I en värld där smala kroppar idealiserats kan sårbara människor utan att själva märka det glida in i en farlig relation till mat. En ätstörning kan förstöra livet för den drabbade och anhöriga, och leda till långvarig behandling. Att känna igen varningssignalerna tidigt är därför avgörande.

Att känna igen olika typer av ätstörningar

Anorexia nervosa innebär att kroppen svältas och att man går ner dramatiskt mycket i vikt. Att strikt begränsa vissa livsmedelsgrupper, som kolhydrater eller fett, eller att träda överdrivet mycket för att gå ner i vikt, kan vara de första tecknen på anorexi.

Har du bulimia nervosa kan vikten ligga på en normal nivå, eftersom sjukdomen präglas av återkommande hetsätningar. Därefter försöker du ofta kompensera genom att kräkas eller använda laxermedel för att kontrollera viktuppgången.

Hetsätningsstörning tas ibland mindre på allvar inom vården, men tvångsmässigt ätande kan betyda att maten styr hela ditt liv, medan du kämpar med ständiga misslyckade bantningsförsök.

Vem drabbas – och varför?

Risken är störst för kvinnor mellan 12 och 25 år, men ätstörningar kan debutera även senare i livet, till och med i medelåldern. Många drabbade, både män och kvinnor, spårar sjukdomens början till tillfällen då någon kommenterade deras kropp eller kallade dem feta.

Mat kan också bli ett sätt att hantera känslor. Använder du mat som tröst när du känner dig ensam, ångestfylld eller uttråkad kan ätandet utvecklas till ett problem. Konflikter eller svårigheter med vänner, arbete, studier eller familjen är ofta en del av bilden.

Vanliga symtom

Ställ följande frågor till dig själv:

  • Känner du skuld eller skam efter att ha ätit?
  • Kräker du eller använder laxermedel för att hålla vikten nere?
  • Låtsas du ibland att du redan har ätit, eller undviker du många livsmedel?
  • Oroar sig andra för att du är för smal, samtidigt som du inte håller med?
  • Går din vikt upp och ned hela tiden?
  • Tänker du ständigt på mat, kalorier och din kropp?

Om du svarar ja på flera av dessa frågor, eller har ett överväldigande begär efter mat som du tror att du måste undvika, kan det vara klokt att prata med någon du litar på om dina ätmönster.

Vart kan du vända dig?

Det är svårt att bryta en ätstörning på egen hand. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning – det är bästa första steget. Behandlingen kan bestå av samtalsterapi, kognitiv beteendeterapi (KBT) eller familjeterapi, enskilt eller i kombination. Vid behov kan du erbjudas plats vid en specialistmottagning för ätstörningar, där en psykiater gör en grundlig bedömning av din situation.

Allvarliga konsekvenser att ta på allvar

En obehandlad, svår ätstörning kan svälta kroppen på näring tills du blir uttorkad eller drabbas av njurskador. Hjärtrytmen kan bli oregelbunden, skelettet skört, och för kvinnor och flickor kan menstruationen upphöra. Förstoppning och muskelsvaghet är vanligt, och svälten kan dessutom göra det svårare att tänka klart. Blir hälsan allvarligt försämrad kan sjukhusvård krävas tills vikten åter är på en säker nivå.

Kom ihåg: en ätstörning är en sjukdom, inte ett val eller en karaktärssvaghet. Ju tidigare du söker hjälp, desto större är chansen till en fullständig återhämtning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online