Vad är nattätningssyndrom? Symtom, orsaker och konsekvenser

Nattätningssyndrom (NES, engelska Night Eating Syndrome) är en störning av dygnsrytmen som rör både sömn och vakenhet. Tillståndet kännetecknas av återkommande episoder av sömnstörningar i kombination med ett onormalt stort matintag sent på kvällen eller under natten. Många som drabbas vaknar dessutom upp ur sömnen enbart för att äta.

För att besvären ska klassas som nattätningssyndrom krävs att de orsakar betydande lidande eller funktionsnedsättning i vardagen – till exempel social isolering, svårigheter i arbetslivet eller viktökning. Rubbningen ska även kunna kopplas till en tydlig feljustering av den biologiska dygnsrytmen, och symtomen får inte bättre förklaras av någon annan psykiatrisk eller ätrelaterad diagnos.

De två huvudsymtomen

Kvällshyperfagi

Personen konsumerar minst 25 procent av sitt dagliga kaloriintag efter kvällsmåltiden. En stor del av dagens energiintag flyttas alltså till sena timmar, ofta utan egentlig hunger.

Nattligt ätande

Individen vaknar upprepade gånger ur sömnen för att äta, ofta flera nätter per vecka. Till skillnad från vid så kallad sömnrelaterad ätstörning är personen vanligtvis helt medveten om och minns sina nattliga måltider.

Konsekvenser för hälsa och livskvalitet

Nattätningssyndrom kan få långtgående effekter. Vanliga följder är:

• Viktökning och metabola problem – det stora nattliga kaloriintaget ökar risken för övervikt, fetma och typ 2-diabetes.
• Sämre sömnkvalitet – de upprepade uppvaknanden leder till trötthet och nedsatt koncentration under dagen.
• Psykiskt lidande – skam, skuld och ångest kring ätandet är vanliga, liksom symtom på depression.
• Sociala och praktiska svårigheter – exempelvis undvikande av gemensamma måltider eller problem i arbetet.

Rubbning av dygnsrytmen

En central del av diagnosen är att ätbeteendet samvarierar med en förskjuten dygnsrytm. Hos personer med nattätningssyndrom ligger signalerna som styr hunger, mättnad samt sömn och vakenhet i obalans, vilket gör att aptiten ökar just på kvällen och natten i stället för under dagen. Denna cirkadiska feljustering skiljer syndromet från andra ätstörningar, där tidpunkten för måltiderna inte spelar lika stor roll.

När bör man söka vård?

Tänker du ofta på mat på kvällen, äter stora mängder efter middagen eller vaknar regelbundet för att äta kan det vara klokt att kontakta vården. Behandlingen kan bland annat bestå av kognitiv beteendeterapi, läkemedel som SSRI-preparat samt insatser för att normalisera dygnsrytmen och måltidsmönstret. En tidig diagnos ökar chanserna till förbättring.