Det är helt normalt att äta lite extra vid vissa tillfällen – julbordet eller midsommarfirandet är klassiska exempel, när man ligger utsträckt i soffan med mätt och belåten mage. Det är däremot inte normalt att äta på det sättet varje dag och vid varje måltid. Hetsätningsstörning är ett allvarligt tillstånd där personen stoppar i sig stora mängder mat och fortsätter äta även efter att ha känt sig mätt.
Hetsätningsstörning kallas även för tvångsmässig överätning. Personer som lider av störningen vill inte vara överviktiga, men kan inte hejda sitt ätande. Tillståndet är farligt eftersom långvarig överätning leder till fetma, vilket i sin tur ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Fetma är dessutom kopplad till flera olika cancerformer, bland annat tjocktarmscancer, livmodercancer, gallblåsecancer, njurcancer, prostatacancer och bröstcancer efter menopaus. Det är därför viktigt att förstå de underliggande orsakerna bakom hetsätandet, så att rätt behandling kan sättas in i tid.
Personer med hetsätningsstörning uppvisar både beteendemässiga och emotionella symtom. Bland de beteendemässiga tecknen finns:
De emotionella symtomen inkluderar skamkänslor, inre spänningar som bara lindras av att äta, en ständig känsla av otillfredsställelse, känslomässig domhet under hetsätningsepisoder, desperation och starka skuldkänslor.
Hetsätningsstörning har många möjliga orsaker. Den kan ha biologiska orsaker, exempelvis en funktionsstörning i hypotalamus som inte signalerar till hjärnan att du är mätt. Det finns också en genetisk mutation som kopplas till matberoende, vilket spelar en stor roll vid hetsätning. Signalsubstansen serotonin i hjärnan kan också utlösa hetsätan. Personer som lider av depression, låg självkänsla, negativ kroppsuppfattning eller ensamhet löper större risk att utveckla tvångsmässigt ätande. Även uppväxten spelar roll – föräldrar som använder mat som belöning eller tröst för sina barn kan omedvetet lägga grunden för framtida hetsätning.
För att bota hetsätningsstörning måste den underliggande orsak som utlöser störningen behandlas. Känslomässigt ätande är vanligt bland hetsätare, vilket gör att en psykolog eller legitimerad terapeut kan vara till stor hjälp. Vanliga och beprövade behandlingsformer inkluderar kognitiv beteendeterapi (KBT), dialektisk beteendeterapi (DBT) och interpersonell psykoterapi. Gruppterapi och självhjälpsgrupper kan också göra underverk. De är värdefulla eftersom de ger dig möjlighet att prata med andra som vet hur du känner och verkligen kan visa empati. Där kan tips och konkreta strategier delas för att hjälpa dig att bryta mönstret av tvångsmässigt ätande.
Läkemedel kan vara ett användbart komplement vid behandling av hetsätningsstörning. Vissa preparat kan hjälpa till att minska hetsätningsepisoderna, påskynda viktnedgång och förbättra kroppens sammansättning. Vanligt förskrivna läkemedel mot tvångsmässigt ätande är antidepressiva medel och aptitdämpare. Epilepsiläkemedlet Topamax (topiramat) kan också hjälpa till att minska överätning och bidra till viktnedgång, men det är kopplat till allvarliga biverkningar som yrsel och trötthet. Prata alltid med din läkare för att ta reda på vilken behandling som passar just dig bäst.
Hetsätningsstörning är en allvarlig men väl behandlingsbar åkomma. Med rätt kombination av terapi, eventuellt medicinering och stöd från närstående går det att återfå en hälsosam relation till mat. Tveka inte att kontakta vården om du känner igen dig i symtomen – ju tidigare du söker hjälp, desto bättre är chanserna till ett varaktigt resultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online