Hjärnstammen är det område där hjärnan och ryggmärgen möts. Tumörer i hjärnstammen, så kallade hjärnstamsgliom, kan uppstå i mitthjärnan (den övre delen), hjärnbryggan (den mellersta delen) eller förlängda märgen (den nedre delen), enligt National Cancer Institute.
Enligt American Brain Tumor Association drabbar hjärnstamsgliom oftast barn mellan 5 och 10 års ålder, men de kan också förekomma hos vuxna, framför allt i åldern 30 till 40 år.
Symtomen varierar beroende på var i hjärnstammen tumören sitter. Vanliga tecken är dubbelseende, muskelsvaghet, sväljsvårigheter, nedsatt koordination samt förändrad eller bortfallen känsel. Heshet kan också förekomma.
Diagnosen ställs vanligtvis utifrån karakteristiska fynd vid magnetresonansundersökning (MRI). Enligt American Brain Tumor Association bekräftas de flesta hjärnstamstumörer sällan genom biopsi, eftersom kirurgiska ingrepp i hjärnstamsområdet medför en mycket hög risk.
Behandlingen anpassas efter tumörens typ och läge. Alternativen kan omfatta strålbehandling, cellgiftsbehandling (kemoterapi), kirurgi eller avledning av cerebrospinalvätska – ett dränage som minskar trycket genom att leda bort vätska från hjärnan och ryggmärgen.
Vid gliom i förlängda märgen och mitthjärnan ligger den långsiktiga överlevnaden på 65 till 90 procent. Läget är allvarligare vid tumörer i hjärnbryggan, så kallade pontina gliom. Där kan symtomen visserligen lindras efter ungefär sex veckors behandling, men ett återfall inom sex till nio månader gör det osannolikt att patienten överlever längre än 12 till 14 månader, enligt St. Jude Children's Research Hospital.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online