Förtjockning av urinblåsans vägg kan bero på flera olika sjukdomar och tillstånd, bland annat obstruktion av blåsans utlopp, hemorragisk cystit och amyloidos. Vanliga symtom är smärtsam och täta vattenkastningar, inkontinens samt blod i urinen. Tillstånden som beskrivs nedan hör till de allvarligare sjukdomar som kan påverka urinblåsan. Sök därför alltid medicinsk vård om du drabbas av något av de beskrivna symtomen.
Obstruktion av blåsans utlopp innebär att blåsans öppning och urinröret är delvis eller helt blockerade, vilket gör att lite eller ingen urin alls lämnar kroppen. Urinblåsan reagerar på det blockerade urinflödet genom att tjockna och arbeta hårdare för att pressa ut urinen. Om tillståndet inte behandlas blir blåsväggarna med tiden tunna och urinblåsan slutar fungera.
Symtomen börjar oftast gradvis och förvärras sedan över tid. De inkluderar svårigheter att komma igång med vattenkastningen, svag urinstråle, täta toalettbesök på dagen, nattliga uppvaknanden för att kissa, plötslig trängning samt inkontinens. Ibland beror blockeringen på prostatacancer eller benign prostatahyperplasi (BPH), det vill säga en förstorad prostata. Utloppsobstruktion är ovanligt hos kvinnor; när det förekommer beror det i regel på neurologiska sjukdomar eller en stor, nedhängande urinblåsa.
Rökning ökar risken för tumörer i urinblåsan och cancer i urinröret. Att sluta röka är därför ett viktigt steg för att förebygga framtida problem med urinblåsan.
Hemorragisk cystit innebär att blod plötsligt uppstår i urinen tillsammans med smärta i urinblåsan. Mängden blod kan variera – små mängder ger urinen en ljusrosa ton, medan större mängder gör den mörkröd. Rött blod kan även fortsätta att rinna från urinröret.
Patienter som genomgår kemoterapi eller som redan har lågt blodvärde löper särskilt stor risk att drabbas. Eftersom hemorragisk cystit kan leda till ytterligare hälsoproblem är det ett extra stort bekymmer för cancerpatienter vars kroppar redan kämpar mot en sjukdom. Även personer med virusinfektion eller som behandlas med starka antibiotika har ökad risk.
Symtom inkluderar blodproppar i urinen, blod i urinen, smärtsam och brännande vattenkastning, trötthet, buksmärta, nattliga toalettbesök samt inkontinens. Tillståndet är vanligast hos patienter som får kemoterapi direkt i urinblåsan eller strålbehandling mot bäckenet.
Amyloidos är en sjukdom som orsakas av ansamlingar av så kallade amyloidproteiner i kroppens organ. Amyloidproteiner är onormala proteiner som framför allt produceras av cellerna i benmärgen och som kan hamna i i princip vilken vävnad eller vilket organ som helst. Denna ovanliga sjukdom drabbar alla olika, och dess exakta orsak är fortfarande okänd. De tre huvudformerna är primär, sekundär och ärftlig amyloidos. Orsakerna till primär amyloidos är okända, medan sekundär amyloidos uppstår i samband med andra sjukdomar som tuberkulos och reumatoid artrit. Vid ärftlig amyloidos förs sjukdomen vidare genom generna.
Symtom på amyloidos inkluderar protein i urinen, diarré, förstoppning, andnöd, trötthet, svaghet, oregelbunden hjärtrytm, lila fläckar runt ögonen, sväljsvårigheter, kraftig viktnedgång, snabb mättnadskänsla, förstorad tunga samt domningar eller stickningar i händer och fötter.
Personer över 40 år löper större risk att drabbas, liksom de som har andra sjukdomar exempelvis skelettcancer. Även ärftlighet ökar risken, liksom njursjukdom som kräver dialys – dialysen avlägsnar nämligen inte proteiner från blodet, vilket gör att onormala proteiner byggs upp i kroppen. Amyloidos kan skada hjärtat, njurarna och nervsystemet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online