
Ansträngningsinkontinens är en term som beskriver ofrivilligt urinläckage i samband med fysisk aktivitet eller rörelse, till exempel vid hosta, nysning, skratt eller lyft. Även om tillståndet förekommer hos båda könen är kvinnor betydligt oftare drabbade. När mer konservativa behandlingsalternativ visar sig otillräckliga kan ansträngningsinkontinens ibland behandlas kirurgiskt genom implantering av en slingliknande struktur som ger stöd åt blåsan och/eller urinröret.
Enligt Mayo Clinic är en slingoperation utformad för att möjliggöra korrekt slutning av de slutmuskler (sfinktrar) som sitter i vardera änden av urinröret. Vid ansträngningsinkontinens fungerar antingen dessa sfinktrar eller musklerna som stödjer dem inte längre korrekt, vilket leder till okontrollerat urinflöde. Slingan fungerar som ett extra stöd som hjälper urinröret att hållas stängt vid tryck från buken, exempelvis vid fysisk ansträngning.
För kvinnor finns i huvudsak tre olika metoder för att implantera en slinga.
Vid en konventionell slingoperation gör kirurgen ett snitt i slidan och fäster en slinga av naturligt eller syntetiskt material runt blåshalsen. Därefter används ett litet snitt i buken för att dra slingans ändar på plats och kirurgiskt fästa dem mot bukväggen eller bäckenets vävnader. Om du genomgår denna typ av ingrepp behöver du troligen en tillfällig kateter medan blåsan läker. Du kan också behöva en övernattning på sjukhuset efter operationen.
Spänningsfria slingor är syntetiska remsor av nät som implanteras utan att några stygn krävs. I denna metod placeras slingan så att den till en början stöds av kroppens egen vävnad. Med tiden håller den ärrvävnad, som bildas som en naturlig reaktion på nätet, slingan permanent på plats.
Kirurgen kan använda en av två tekniker för att implantera en spänningsfri slinga. En retropubisk placering kräver ett litet snitt inne i slidan samt två ytterligare snitt ovanför blygdbenet. Genom dessa öppningar trär kirurgen slingan på plats och stänger sedan snitten med ett speciellt kirurgiskt lim. En nyare metod, den transobturatoriska tekniken, kräver endast ett snitt i slidan.
Kirurgen kan även implantera en justerbar slinga genom snitt i slida och buk. Efter att slingan placerats ber kirurgen dig lämna återkoppling om hur den sitter. Nödvändiga justeringar görs sedan innan operationen avslutas. Om slingan vid ett senare tillfälle kräver ytterligare justering kan en uppföljande operation utföras under lokalbedövning. Det är värt att notera att den långsiktiga effektiviteten hos både spänningsfria och justerbara slingor ännu inte har studerats fullständigt.
Återhämtningstiden efter en slingoperation varierar vanligtvis från två till sex veckor, beroende på vilken metod som använts och hur kroppen läker. Under återhämtningen rekommenderas du att undvika tunga lyft och ansträngande aktiviteter enligt din kirurgis anvisningar.
För män utförs slingoperationen vanligtvis som en dagkirurgisk ingrepp, det vill säga utan övernattning på sjukhus. Under proceduren gör kirurgen ett snitt i perineum, området mellan pungen och ändtarmen. Genom denna öppning placeras en slinga av kirurgiskt tejp runt den del av urinröret som kallas uretralbulben. Denna placering möjliggör en mindre justering av urinrörets position, vilket ofta räcker för att stoppa eller avsevärt minska inkontinensen.
Om du lider av ansträngningsinkontinens och överväger kirurgisk behandling, kontakta din urolog eller kirurg för en individuell bedömning och mer information om vilken metod som passar dig bäst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online