Inkontinens är ett samlingsbegrepp för två olika medicinska tillstånd: urininkontinens och fekal inkontinens. Urininkontinens innebär ett oavsiktligt läckage av urin från blåsan, medan fekal inkontinens är oförmågan att kontrollera tarmrörelser. Det finns flera effektiva behandlingsalternativ för båda tillstånden, och rätt behandling beror i stor utsträckning på orsaken till besvären.
Urininkontinens kan ha många olika orsaker, exempelvis stress på kroppen, plötsliga och starka uppmaningar att urinera, samt fysiska eller psykiska tillstånd som gör det svårt att hinna till toaletten i tid. Eftersom orsakerna varierar ser också behandlingsmöjligheterna olika ut från person till person.
Ibland kan inkontinens lindras eller botas med relativt enkla åtgärder. Blåsträning, till exempel att medvetet vänta några minuter innan du går på toaletten när du känner behov, kan med tiden minska besvären. Övningar som stärker bäckenbottenmusklerna, så kallade Kegelövningar, kan förbättra blåskontrollen avsevärt. Att planera in toalettbesök vid fasta tider under dagen är en annan effektiv metod för att förebygga plötsliga uppmaningar att urinera. Även anpassningar av vätskeintaget, till exempel att undvika stora mängder vätska på kort tid, kan minska behovet att urinera.
Om konservativa metoder inte räcker till kan läkemedel prövas. Lågdosbehandling med östrogen samt antikolinergika, som verkar lugnande på blåsan, kan hjälpa till att minska läckage. Det finns även flera kirurgiska ingrepp som kan förebygga inkontinens genom att ge stöd åt blåsan och urinröret, vilket gör att urinrörsmuskeln lättare hålls stängd. Om urininkontinens inte går att bota helt kan absorberande skydd eller katetrar användas för att minska besvärens påverkan på vardagen.
Precis som vid urininkontinens kan fekal inkontinens orsakas av en rad olika faktorer, såsom försvagade muskler i tarmarna, diarré, nervskador eller tidigare operationer. En lyckad behandling riktar sig alltid mot den underliggande orsaken.
När inkontinensen orsakas av diarré eller förstoppning kan läkemedel som gör avföringen antingen fastare eller mjukare bota problemet. Laxermedel kan dessutom vara till hjälp för den som lider av förstoppning. Kostomläggningar spelar också en viktig roll: en kost rik på fibrer kan lindra både förstoppning och diarré, eftersom fibrerna gör avföringen mjukare samtidigt som de ger den mer volym och binder vätska.
I allvarligare fall kan kirurgi bli nödvändig. Ingreppen vid fekal inkontinens syftar till att strama åt och stärka slutmuskeln runt ändtarmen, den så kallade analsfinktern. Sfinktern kan i vissa fall även ersättas med en konstgjord variant. Vid mycket svåra besvär kan en kolostomi utföras – ett ingrepp där avföringen leds ut genom en öppning i buken och samlas upp i en stomipåse.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online