Kronisk diarré är en infektion som gör att ett barn har diarré i två veckor eller längre. Barn med tillståndet får ofta vattniga avföringar mer än tre gånger per dag. Kronisk diarré drabbar framför allt barn som redan har magbesvär eller andra hälsoproblem. För barn med försvagat immunförsvar kan infektionen bli livshotande, och de flesta barn med kronisk diarré behöver därför söka läkarvård.
Kronisk diarré orsakas oftast av virus, bakterier eller parasiter. Två vanliga virus är norovirus, som ger magsjuka, och rotavirus, som orsakar akut gastroenterit. Vissa sjukdomar kan också ligga bakom besvären, till exempel cystisk fibros, kronisk pankreatit, irritabel tarm (IBS), Crohns sjukdom, hypertyreos, tumörer, aids samt brist på immunglobuliner. Även läkemedel som laxermedel eller antibiotika, samt livsmedel som mjölkprotein eller sojaprotein, kan utlösa tillståndet.
Utöver själva diarrén får barnet ofta buksmärtor, feber, illamående, magkramp och blodig avföring. Den största risken vid kronisk diarré är vätskebrist (dehydrering), alltså att kroppen saknar vätska och elektrolyter. Vätskebrist kan ge torr hud, trötthet, yrsel, mörk urin och stark törst. Hos små barn kan tecknen vara att gråten saknar tårar, torra blöjor under lång tid, hög feber, torr mun eller tunga samt insjunkna ögon eller kinder.
Kronisk diarré är normalt inte smittsam från person till person. Smitta kan dock spridas om avföring förorenar mat eller dricksvatten som sedan kommer i kontakt med någons mun. Risken för spridning är störst i länder utan tillgång till rent dricksvatten.
Kontakta läkare om barnets diarré varar i mer än tre dagar. Sök vård omgående om barnet får blodig avföring, hög feber (över cirka 38,3 °C) eller visar tecken på vätskebrist.
Läkaren börjar med en kroppsundersökning och går igenom barnets sjukhistoria för att avgöra om symtomen kan bero på någon annan sjukdom. Det första testet är oftast en odling av ett avföringsprov, som undersöks i laboratorium för att spåra bakterier. Ibland får barnet även testa att utesluta laktos, vete, kolhydrater eller andra livsmedel från kosten under en period, för att se hur kroppen reagerar.
Orsakas diarrén av bakterier behandlas den med antibiotika. Svår kronisk diarré orsakad av virus eller parasiter behandlas ibland med läkemedel. I många fall behövs ingen specifik behandling – det viktigaste är att barnet hålls väl hydrerat.
Barnet bör dricka rikligt med vätska, gärna en vätskeersättningslösning (ORS) som finns på apoteket, och undvika drycker som innehåller koffein. Mat med mjölkprodukter, fet och stekt mat samt fiberrik mat bör undvikas under sjukdomsperioden. Ge istället små portioner av mild mat, till exempel banan, kokta morötter, ris eller ugnsbakad kyckling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online