Urinvägsinfektioner (UTI) är den näst vanligaste infektionsformen hos människan och orsakar över åtta miljoner läkarbesök varje år i USA. För den genomsnittlige patienten är prognosen god – med behandling tillfrisknar man snabbt. Vid en mer komplicerad eller avancerad infektion är dock prognosen inte lika tydlig.
Urinvägsinfektioner drabbar miljontals människor varje år. En UTI uppstår när bakterier infekterar någon del av urinvägarna, vilket inkluderar urinröret, urinledarna, urinblåsan och njurarna. Den infekterade vävnaden blir inflammerad, och den drabbade får symtom som smärta vid urinering och illaluktande urin. Det är också vanligt med täta trängningar att kissa samt obehag eller smärta i samband med samlag.
Behandlingen av en urinvägsinfektion är enkel. Läkaren förskriver antibiotika, och ibland även läkemedlet fenazopyridin, som minskar de täta urinträngningarna och lindrar smärtan vid urinering. För de flesta patienter räcker en enda antibiotikakur för att bli av med infektionen. Det gäller dock inte alltid patienter som är infekterade av mer än en sorts bakterie, vars infektion har blivit allvarligare eller som lider av återkommande UTI.
De flesta som drabbas av en urinvägsinfektion har smittats av en enda bakterietyp – oftast tarmbakterien E. coli. En patient som får en UTI på sjukhus kan däremot bära på flera olika bakterier samtidigt. En antibiotikakur kan då döda den ena bakterien men lämna andra kvar. Genom en längre behandlingsperiod eller genom att byta till ett annat antibiotikum kan läkaren bekämpa alla bakterier i urinvägarna. Så länge patienten står under läkares vård tills bakterierna är helt borta bör hen tillfriskna fullständigt.
Prognosen för den som har utvecklat en mer avancerad infektion är inte lika klar. Obehandlade urinvägsinfektioner kan sprida sig och utlösa blåsinflammation samt njurbäckeninflammation. Med behandling kan det ta upp till en vecka innan symtomen vid en avancerad infektion försvinner. Om en njurbäckeninflammation lämnas obehandlad riskerar patienten att drabbas av bestående njurskador och nedsatt organfunktion. Det finns dessutom en risk att infektionen leder till sepsis (blodförgiftning), vilket kan vara livshotande.
Vissa personer, främst kvinnor, drabbas av kroniska urinvägsinfektioner och får återkommande besvär regelbundet. För kvinnor eller män med en anatomisk avvikelse, exempelvis en förträngning i urinröret som gör att UTI lättare uppstår, kan en operation som korrigerar avvikelsen förbättra chanserna att bli av med infektionerna i framtiden. För övriga utan sådana blockeringar är prognosen mindre ljus – de kommer sannolikt att behöva fler antibiotikakurer framöver för att behandla de återkommande infektionerna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online