Det finns goda skäl till att klimakteriet ofta kallas livets stora omställning. När menstruationen upphör kommer en rad andra förändringar, utlösta av att äggstockarna slutar producera östrogen. En av de mest besvärande förändringarna är urininkontinens, som drabbar ungefär 40 procent av kvinnor efter klimakteriet, enligt Nancy Sullivan, chef för Providence Continence Center i Portland, Oregon.
Försämrad blåskontroll i samband med klimakteriet kännetecknas oftast av läckage som kan utlösas av något så oskyldigt som en nysning, en hosta eller till och med skratt. Enligt broschyren Menopause and Bladder Control, utgiven av National Kidney and Urologic Diseases Information Clearinghouse (NKUDIC), kan även tunga lyft utlösa ett inkontinensanfall. Denna typ av urinläckage kallas stressinkontinens.
Många medicinska forskare menar att den snabba minskningen av östrogen bidrar till att försvaga musklerna som styr blåsfunktionen. Det kvinnliga könshormonet "kan hjälpa till att hålla slemhinnan i blåsa och urinrör mjuk och frisk", enligt NKUDIC-broschyren. För den som hoppas att hormonbehandling ska lösa problemet är nyheten dock nedslående: forskningen har inte kunnat visa att sådana preparat förbättrar blåskontrollen. Andra studier har dessutom konstaterat att långtidsanvändning av hormonpreparat medför flera risker.
Även om försvagade muskler i blåsa och urinrör är en huvudfaktor bakom urininkontinens under klimakteriet, kan ytterligare faktorer bidra till detta potentiellt pinsamma besvär. Enligt NKUDIC-broschyren räknas bland annat urinvägsinfektioner, vissa läkemedel, svårigheter att gå eller röra sig, hjärtproblem, nedstämdhet och depression samt nervskador orsakade av stroke eller diabetes.
Upplever du problem med urininkontinens bör du ta upp det med din husläkare, gynekolog eller urolog. Åtgärder som visat sig hjälpsamma för många kvinnor är en kraftig minskning av koffeinintaget, regelbunden träning av bäckenmuskulaturen samt blåsträning för att lära blåsan att rymma mer urin. Din läkare kan även rekommendera någon av följande behandlingar: en slidenhet som ger blåsan stöd, kirurgi för att flytta fram och förstärka blåsan, biofeedback, en anordning i urinröret som förhindrar läckage samt elektrisk stimulering av bäckenbottenmusklerna.
Sullivan är en stor förespråkare för bäckenbottenträning, även känt som Kegelövningar. Hon förklarar att bäckenbotten stödjer organen i bäckenet, däribland blåsan. När dessa muskler försvagas följer ofta urininkontinensen. Kegelövningar är kanske redan bekanta för dig som fått lära dig dem under graviditeten. Övningarna tränar just de muskler som används för att kontrollera urinströmmen. Ett enkelt sätt att komma igång är att öva på att stoppa och starta urinströmmen vid toalettbesök – då vet du hur musklerna ska aktiveras när du vill träna dem vid andra tillfällen under dagen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online