Njursten är hårda mineralavlagringar som bildas i njurarna eller urinvägarna. Enligt National Kidney and Urologic Diseases Information Clearinghouse (NKUDIC) söker nästan 3 miljoner människor vård varje år på grund av njursten, och ytterligare en halv miljon besöker akutmottagningen för komplikationer kopplade till njursten.
Det vanligaste symptomet vid njursten är kraftig smärta i nedre delen av ryggen, ljumsken och/eller buken. Smärtan kommer ofta i vågor och tenderar att öka i intensitet när stenen börjar passera genom urinvägarna. Många upplever även illamående och kräkningar på grund av den svåra smärtan.
Blodig urin är ett vanligt tecken på njursten, och urinvägsinfektioner uppstår ofta samtidigt, vilket kan ge feber och frossa. Kontakta vården om du misstänker att du har en njursten, särskilt om du får hög feber eller inte kan kissa.
Njursten bildas när urinmängden minskar samtidigt som koncentrationen av kalcium tillsammans med fosfat eller oxalat ökar. Vanliga bidragande faktorer är vätskebrist, blockeringar av urinflödet och urinvägsinfektioner.
Enligt NKUDIC drabbar njursten kaukasier och män oftare än afroamerikaner och kvinnor. Har man väl haft en njursten är risken betydande att utveckla fler senare i livet.
Rutinmässiga röntgenundersökningar upptäcker ibland njursten som inte ger några tydliga symptom. Röntgen används också för att lokalisera stenar hos patienter som söker vård för blodig urin samt rygg- eller buksmärta utan annan uppenbar orsak.
Hos gravida används vanligtvis ultraljud istället för röntgen för att skydda fostret. Läkare kan dessutom undersöka hela urinsystemet med datortomografi (CT), en mycket exakt metod som även hittar små eller svårlokaliserade stenar.
De flesta njursten passerar av sig själva genom urinvägarna, särskilt om man ökar sitt vätskeintag. Under tiden stenen passerar kan läkaren ordinera smärtlindrande mediciner.
Större stenar, eller sådana som riskerar att orsaka blödning eller skada om de passerar på egen hand, kan behandlas med läkemedel som kalciumantagonister för att hjälpa stenarna att passera snabbare. För stenar som inte kan passera själva används ofta litotripsi – en metod där stötvågor krossar stenen i mindre bitar som lättare leds ut med urinen.
Kirurgisk borttagning är en sista utväg. Ingripandet kan göras antingen genom ett snitt i huden eller med ett ureteroskop, ett instrument som förs in via urinröret och blåsan upp till urinledarna.
Att dricka rikligt med vatten är det allra viktigaste du kan göra för att förebygga njursten. Mayo Clinic rekommenderar minst 3,3 liter per dag för personer som tidigare haft njursten.
Du som har haft kalciumoxalatstenar kan bli rådad att begränsa intaget av oxalatrika livsmedel, exempelvis rödbetor, grönkål, spenat, sötpotatis och sojaprodukter. Din läkare kan även ordinera mediciner som reglerar urinens pH-värde – vilken typ av medicin som passar beror på vilken sorts njursten du riskerar att utveckla.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online