Blåsinflammationer (även kallade urinvägsinfektioner eller cystit) är mycket vanliga, och de flesta drabbas av minst en episod under livet. Även om blåsinflammationer sällan är farliga kan de vara både smärtsamma och besvärliga i vardagen. Lämnas de obehandlade kan en mindre infektion utvecklas till något allvarligare som orsakar bestående skador på njurarna. Behandlingen sker oftast med någon av flera olika sorters antibiotika, beroende på hur allvarlig infektionen är. I regel brukar antibiotika bota en blåsinflammation inom ungefär två veckor.
En blåsinflammation är en inflammation i kroppens urinvägar – systemet som producerar och leds ut urinen. Infektionen drabbar oftast urinblåsan eller urinröret, men kan sprida sig till njurarna om den inte behandlas. Som tumregel gäller att ju högre upp i urinvägarna infektionen har tagit sig, desto allvarligare är den. En njurbäckeninflammation kräver ofta sjukhusvård och kan orsaka irreparabla skador på njurarna.
En blåsinflammation uppstår när bakterier tar sig från tarmarna in i urinsystemet. Där börjar bakterierna föröka sig, vilket ger upphov till smärta och irritation. Det finns flera vägar in för bakterierna. Vid sexuellt samlag kan bakterier lätt överföras, eftersom urinröret ligger nära analområdet. Gravida löper dessutom större risk, eftersom en förstorad livmoder kan blockera urinpassagen och hindra blåsan från att tömmas helt. Urin som stannar kvar i blåsan blir då en idealisk grogrund för bakterietillväxt.
Det första tecknet på en blåsinflammation är ofta dysuri – en brännande smärta i samband med urinering. Bränningskänslan beror på att urinröret har blivit irriterat. Andra vanliga symptom är ett ökat urineringsbehov eller plötsliga svårigheter att kissa. Många upplever också intensiva kramper i nedre delen av ryggen eller buken. Blodig, grumlig eller illaluktande urin är ytterligare varningstecken på att något inte står rätt till. Upplever du något av dessa symptom bör du kontakta läkare så snart som möjligt för en korrekt diagnos.
De flesta läkare behandlar blåsinflammation med en antibiotikakur. Okomplicerade infektioner kan exempelvis behandlas med Bactrim, ciprofloxacin eller Augmentin. Mer komplicerade fall, där det finns hinder i urinvägarna, kan istället behandlas med ampicillin, imipenem eller piperacillin/tazobaktam.
Antibiotika förskrivs oftast för en vecka till tio dagar, men vissa preparat verkar redan inom en till tre dagar. Korttidsbehandling används främst för kvinnor, eftersom män generellt svarar bättre på längre behandlingsperioder. Ta alltid hela den antibiotikakur som läkaren ordinerat, även om symptomen försvinner tidigare – annars riskerar infektionen att komma tillbaka. Rådfråga alltid din läkare innan du använder receptbelagda läkemedel och följ deras anvisningar noga.
Du kan minska risken för blåsinflammation eller påskynda din återhämtning genom att dricka rikligt med vatten, vilket hjälper till att spola ut bakterierna ur urinvägarna. Ett dagligt multivitaminpreparat som innehåller C-vitamin och zink stärker också immunförsvaret. Tranbär och andra antioxidantrika livsmedel kan dessutom förhindra att bakterier fastnar på urinblåsans och urinrörets slemhinnor, så att de enkelt spolas ut med vätskan.
Torka dig alltid framifrån och bakåt efter toalettbesök för att hindra bakterier från att nå urinröret. Tvätta underlivet noggrant med ljummet vatten och mild tvål minst en gång per dag samt efter samlag. Kissar du så snart du känner behovet undviker du dessutom att urin stannar kvar och ansamlas i blåsan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online