Oförmågan att kontrollera urinering kallas inkontinens. Personer med inkontinens kan uppleva enstaka läckage eller att byxorna faktiskt blir våta. Ansträngningsinkontinens orsakas ofta av försvagade bäckenbottenmuskler – den muskulatur som stöttar blåsan och urinröret. Tillståndet kan behandlas framgångsrikt med sjukgymnastik och genom målmedveten träning av de försvagade musklerna.
Kegelövningar är en hörnsten i behandlingen av inkontinens och har i studier visats kunna lindra eller helt hantera symtomen vid urininkontinens. Vid Kegelträning spänner, håller och slappnar patienten av bäckenbottenmusklerna, på samma sätt som när man försöker hejda urinstrålen. Övningarna kan utföras flera gånger om dagen och behöver inte störas av omgivningen.
Ett vanligt misstag är att spänna sätes- eller benmuskler i stället för bäckenbotten – dessa ska vara helt avslappnade under övningarna. Läkare eller sjukgymnast kan komplettera träningen med biofeedback eller små vikter (vaginalkon) för att ytterligare stärka bäckenbottenmusculaturen. Redan denna behandling räcker ofta för att bli av med besvären, men det brukar ta flera veckor till månader av regelbunden träning innan märkbart resultat uppnås.
Om bäckenbottenträningen inte ger tillräcklig effekt kan sjukgymnasten föreslå kompletterande behandling, exempelvis elektrisk stimulering. Då förs elektroder tillfälligt in i ändtarmen eller slidan för att stimulera och stärka bäckenbottenmusklerna. Behandlingen är relativt kostsam och det kan ofta dröja flera månader innan den ger full effekt.
Vid biofeedback använder terapeuten en elektrisk sensorenhet som visualiserar hur bäckenbottenmusklerna fungerar. Sensorn får musklerna att dra ihop sig, vilket gör att patienten lär sig känna igen rätt muskler och bättre kontroll över dem vid träning.
Livsstilsförändringar utgör en viktig del av behandlingen vid urininkontinens. Tidsplanerad toalettgång, där besöken på toaletten schemaläggs, samt blåsträning där patienten lär sig att skjuta upp urineringen, hjälper patienten att återfå kontroll över blåsfunktionen och känna sig tryggare i vardagen. Blåsträningen gör det också möjligt att lära sig behärska trangen att kissa.
Med hjälp av dessa metoder förlängs intervallen mellan toalettbesöken successivt, tills blåsan tränats upp att tömmas varannan till var tredje timme i stället för varannan minut.
Också kost och vätskeintag påverkar inkontinensen. Viktnedgång, undvikande av alkohol och koffein samt begränsat vätskeintag på kvällen kan ingå i den behandlingsplan som läkaren rekommenderar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online