En överaktiv blåsa är ett särskilt besvärligt tillstånd som ger de drabbade ett akut behov av att snabbt hitta en toalett. Tillståndet är i själva verket ett symtom på flera olika medicinska störningar och har många möjliga orsaker. Enligt National Association for Continence lider 1 av 5 vuxna över 40 år av symtom på överaktiv blåsa.
Överaktiv blåsa uppstår när du får en plötslig och stark trängning att kissa, ofta åtföljd av urinläckage om du inte hinner till toaletten i tid. Andra vanliga symtom är att du kissar åtta eller fler gånger per dygn, eller två eller flera gånger under natten. Även om problemet oftare drabbar kvinnor kan även män få symtom på överaktiv blåsa.
Trängningsinkontinens, alltså ofrivilligt urinläckage efter en stark trängning att kissa, uppstår när blåsans muskler drar ihop sig ofrivilligt eller när slutmuskeln som håller kvar urinen slappnar av för tidigt. Nerv- eller muskelskador kan orsaka detta problem, liksom övervikt. Andra orsaker inkluderar Alzheimers sjukdom, demens, stroke eller multipel skleros. Även åldrandet spelar in – enligt National Kidney and Urologic Diseases Clearinghouse är äldre kvinnor mer benägna än yngre kvinnor att drabbas av trängningsinkontinens.
Förlossningar, menopaus eller behandling mot prostatacancer hos män kan leda till stressinkontinens. Har du denna typ av urinrubbning kan små ting som hosta, skratt, träning eller nysningar orsaka läckage. Orsaken är ofta svaghet i bäckenbottenmusklerna eller i urinrörets slutmuskel.
Vissa sjukdomar och tillstånd gör att mer urin bildas än vad blåsan rymmer. När blåsan blir för full uppstår läckage. Tillstånd som kan orsaka kronisk urinretention innefattar polio, bältros, ryggmärgsskador, förstorad prostata, trauma mot bäckenet, multipel skleros, bäckenkirurgi eller framfall av bäckenorgan hos kvinnor.
Inkontinens kan ibland vara en tillfällig biverkning efter operationer som borttagning av prostatan, hysterektomi, ändtarms- eller nedre tarmkirurgi eller kejsarsnitt. I vissa fall saknar inkontinensen en fysisk orsak och beror i stället på nedsatt rörlighet eller sjukdomar som artros, vilket kan göra det svårt att hinna öppna dragkedjor och knappar i tid.
Om du har symtom på överaktiv blåsa kan din läkare remittera dig till en urolog – en specialist på urinvägar och urinrelaterade sjukdomar. Urologen kan utföra flera undersökningar som ger information om blåsans tömning, hastigheten och volymen vid vattenkastning samt trycket i blåsan. Särskilda röntgenundersökningar eller ultraljud kan hjälpa läkaren att få bilder av blåsan när den fylls och töms. Läkaren kan också göra en cystoskopi, en undersökning där en liten flexibel slang med en miniatyrkamera förs genom urinröret för att granska blåsan och urinröret.
Behandlingen varierar beroende på orsaken till dina symtom. Bäckenbottenträning kan hjälpa till att stärka svaga muskler, särskilt vid stressinkontinens. Att begränsa koffeinintaget och planera sitt vätskeintag kan minska besvären. Blåsträning, där man gradvis ökar tidsintervallet mellan toalettbesöken, kan vara effektivt i vissa fall. Läkemedel som slappnar av blåsan kan också förskrivas. Om inget av dessa alternativ hjälper kan kirurgi övervägas. Operation används för att minska trycket i blåsan och öka dess förmåga att lagra urin.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online