Vad gör en urolog? Diagnoser, behandlingar och ingrepp

Vad gör en urolog?

En urolog är en specialistläkare som arbetar med sjukdomar i urinvägarna – njurar, urinledare, urinblåsa och urinrör – hos både män och kvinnor. Specialiteten omfattar även de manliga könsorganen, alltså prostata, testiklar och penis. Här får du en översikt över vad en urolog gör i sin dagliga praktik.

Diagnos

Urologer utreder och ställer diagnos vid ett brett spektrum av tillstånd, som kan delas in i flera huvudgrupper:

Cancersjukdomar: blåscancer, njurcancer, prostatacancer, testikelcancer, cancer i urinledaren samt urinrörscancer.

Godartade tillstånd i urinvägarna: godartad prostataförstoring (BPH), cystit (blåskatarr), hematuri (blod i urinen), hydronefros (svullen njure till följd av blockerad urinledare), inkontinens (nedsatt blåskontroll), njursten, överaktiv blåsa, prostatit (inflammation i prostatakörteln), pyelonefrit (njurbäckeninflammation) samt urinrörsstriktur (förträngning av urinröret).

Manlig sexualhälsa: erektionsproblem, Peyronies sjukdom (ett tillstånd som gör att penis böjs), priapism (långvarig och smärtsam erektion) samt varicocele (utvidgade vener i pungen).

Körtelrelaterade besvär: sjukdomar och funktionsstörningar i binjurarna.

Behandling

Efter diagnos tar urologen fram en individuell behandlingsplan. Beroende på tillståndets art och svårighetsgrad kan behandlingen bestå av läkemedel, livsstilsrådgivning, kirurgi eller en kombination av dessa. Bland de tillstånd som behandlas finns hela spektrumet ovan – från cancersjukdomar i urinvägar och manliga könsorgan till godartad prostataförstoring, njursten, inkontinens, överaktiv blåsa, erektionsproblem samt infektioner som prostatit och njurbäckeninflammation.

Kirurgi

Många urologer är också utbildade kirurger och utför operationer för bland annat:

• Cancer i urinblåsa, njure, prostata, testikel, urinledare och urinrör
• Godartad prostataförstoring (BPH)
• Njursten som inte kan passera naturligt
• Inkontinens där andra behandlingar inte räcker
• Peyronies sjukdom och andra missbildningar
• Priapism som kräver akut åtgärd
• Varicocele med besvär eller fertilitetspåverkan
• Urinrörsstriktur som behöver vidgas eller rekonstrueras
• Hydronefros där urinflödet måste återställas

Andra ingrepp och undersökningar

Utöver operationer utför urologer en rad undersökningar och mindre ingrepp:

• Biopsi – att ta ett vävnadsprov för mikroskopisk undersökning.
• Kateterisering – att föra in en kateter i urinblåsan för att tömma urin.
• Cystoskopi – en kameraundersökning av urinblåsans insida via urinröret.
• Litotripsi – att krossa njurstenar med hjälp av ljud- eller chockvågor.
• Nefrektomi – kirurgisk borttagning av en njure.
• Prostatektomi – kirurgisk borttagning av prostatakörteln.
• Ureteroskopi – en kameraundersökning av urinledarens insida.
• Vasectomi – en steriliseringsmetod där sädesledarna genomskärs för att förhindra graviditet.

När ska du söka vård hos en urolog?

Kontakta din vårdcentral om du upplever symtom som blod i urinen, svårigheter att kissa, smärta vid vattenkastning, återkommande urinvägsinfektioner eller förändringar i sexuell funktion. Du kan då remitteras vidare till en urolog för utredning och behandling. Tidig diagnos ökar ofta möjligheterna till effektiv vård.