Giftmurgröna (poison ivy), giftek (poison oak) och giftsumak (poison sumac) tillhör familjen sumakväxter – samma familj som cashewnötter – och innehåller alla urushiol, en olja som vid hudkontakt ger upphov till ett kliande och smärtsamt utslag. De tre växterna förekommer vilt i USA och södra Kanada, och oljan kan dessutom överföras via djur och via rök från brinnande växtdelar. Huskurer, exempelvis starkt te på fläckig vintergröna (även kallad "rat tail ivy"), kan lindra klåda och sveda, medan receptbelagda läkemedel bör sparas för allvarligare fall. Att lära sig känna igen giftiga växter och undvika exponering är viktigt – särskilt för barn.
Det tar bara cirka tio minuter innan urushiololjan trängt in i huden – efter det går den inte längre att tvätta bort. Tvätta därför huden omedelbart med en tvätttvål som Fels Naptha, vatten eller sprit. Skumma in och skölj flera gånger. Kläder och utrustning bör tvättas i hett vatten, gärna med klorblekmedel. Upprepad kontakt med kontaminerade kläder kan fördröja läkningen.
Mycket hett, rent vatten – direkt från kranen eller som kompress med korta mellanrum – ökar blodcirkulationen och hjälper kroppen att bekämpa och frigöra urushiololjan. Fläckig vintergröna (Chimaphila maculata), även känd som striped pipsissewa, reumatismrot eller "Dragon's Tongue", har länge använts som botemedel mot giftmurgröna och giftek i södra USA. Koka ett starkt te på växten och pensla det på det drabbade området med bomullstussar, eller använd det som kompress.
Det är också skönt att bada det drabbade området i svalt vatten och använda tvålar med havre. Mot klådan kan en pasta (1 tesked vatten till 3 teskedar torrt ämne) av något av följande hjälpa: havregryn, majsstärkelse, bittersalt (Epsomsalt) eller bikarbonat.
Aloe vera-saft är en annan kur som ger kylande lindring. Trollhassel (witch hazel) stillar klådan, och teaträdolja sägs kunna lindra smärta och klåda omedelbart.
Att ta 3 000–8 000 mg C-vitamin dagligen tillsammans med bioflavonoider kan hjälpa till att hindra utslaget från att sprida sig och har en antihistaminliknande effekt. Kalaminlotion innehåller kalamin, fenol och zinkoxid, vilket kyler och torkar ut hudutslaget. Undvik dock lokala kortisonkrämer – de är verkningslösa mot urushiol och kan till och med sprida utslaget.
Kontakta läkare om utslaget är omfattande, täcker halva kroppen eller mer, eller om svullnad och rodnad är kraftiga. Feber samt utslag nära ögonen, munnen eller könsorganen bör också bedömas medicinskt. Kortison i tablettform eller via injektion kan bli nödvändigt om du får andnings- eller urineringsbesvär, eller om andra symtom på allvarlig sjukdom uppstår.
Hundar och katter påverkas inte av urushiol, men deras päls kan överföra oljan till människor. Använd gummihandskar när du tvättar husdjur som kommit i kontakt med giftiga växter. Risken för exponering är störst när växterna är gröna och fulla av sav, men även torra växter kan ge blåsor, och att gå genom röken från brinnande växter kan orsaka kraftigt utslag.
De första tecknen på kontakt är sveda och klåda, följt av rodnad, svullnad samt vätskefyllda och skorpbildande blåsor som kan visa sig allt från några timmar till några dagar efter exponering. Att klia sig sprider utslaget, och läkningen kan ta en till två veckor.
Urushiololja tränger igenom tunna tyger. Bär därför tjockare kläder i skogsområden och tvätta dem noggrant innan de används igen.
Undervisa barnen att känna igen giftmurgröna och giftek på deras karakteristiska "blad i tre". Giftsumak är en buske eller ett litet träd med 7–13 småblad – alltid ett udda antal.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online