Bältros, även känt som herpes zoster eller bara zoster, är en smärtsam hudsjukdom som främst drabbar vuxna. Det är ovanligt att en person får mer än ett utbrott av bältros under sin livstid. Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC drabbas omkring en miljon människor i USA varje år.
Under de första tre dagarna visar sig bältros som brännande, kliande eller stickande hudutslag. Dessa utvecklas därefter till smärtsamma blåsor som vanligtvis varar i två till tre veckor innan de läker.
Bältros orsakas av viruset varicella zoster (VZV) – samma virus som ger vattkoppor. När en person har haft vattkoppor blir viruset liggande vilande i vissa nervceller i kroppen. Hos cirka 20 procent av de drabbade reaktiveras viruset senare i livet, lämnar nervcellerna och vandrar ut längs nerverna till huden, där det utlöser bältros. Denna reaktivering kan ha både inre och yttre orsaker.
Alla som har haft vattkoppor löper risk att insjukna i bältros. Risken är dock betydligt större hos personer över 50 års ålder och hos dem med försvagat immunförsvar, det vill säga kroppens förmåga att bekämpa infektioner. Fysiskt trauma, långvarig stress samt allvarliga sjukdomar som cancer och hiv/aids kan alla bidra till att försvaga immunförsvaret.
Vissa medicinska behandlingar kan öka risken för att utveckla bältros genom att dämpa immunsystemet. Det gäller bland annat kemoterapi, strålbehandling och immundämpande läkemedel efter organtransplantation, samt långvarig användning av steroider och kortison.
En person med aktiva blåsor kan sprida viruset genom direkt hudkontakt, särskilt om blåsorna går sönder. Den som smittas utvecklar dock alltid vattkoppor – aldrig bältros direkt. Personer som aldrig har haft vattkoppor bör därför undvika kontakt med bältrosutslag.
Det finns vaccin som skyddar mot bältros. Det äldre vaccinet Zostavax har i många länder, inklusive Sverige, ersatts av det nyare och effektivare vaccinet Shingrix, som rekommenderas framför allt för äldre och personer med försvagat immunförsvar. Att täcka över blåsorna tills de har skorpat igen kan dessutom hjälpa till att begränsa smittspridningen. Behandling med antivirala läkemedel, exempelvis aciklovir eller valaciklovir, är mest effektiv om den påbörjas inom tre dagar efter att symtomen debuterat. Tidig behandling kan förkorta sjukdomsförloppet och minska risken för långvariga nervsmärtor, så kallad postherpetisk neuralgi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online