Rabies är en allvarlig virussjukdom som överförs via bett eller annan kontakt med saliv från ett infekterat däggdjur, till exempel en tvättbjörn eller skunk. Efter smittotillfället förökar sig viruset i värddjurets kropp och angriper nervsystemet. Utan snabb behandling är rabies nästan alltid dödlig.
Rabiesviruset tillhör genotyp 1, vilket innebär att dess genetiska sammansättning gör att det kan överleva i alla varmblodiga däggdjur – men inte i kallblodiga djur. Därför kan viruset endast spridas från däggdjur till däggdjur. Andra genotyper är i stället begränsade till vissa specifika bärare.
Viruset binder till värdcellernas membran, vilket utlöser infektionen. När det väl tagit sig in i cellen tränger det ner i cytoplasman, där det börjar föröka sig med hjälp av RNA.
Däggdjur som smittats av rabies börjar vanligtvis uppvisa symptom inom några veckor till tre månader efter smittotillfället. De första tecknen kan lätt förväxlas med förkylning eller influensa: huvudvärk, trötthet och feber.
När viruset nått hjärnan uppstår mer allvarliga symptom kopplade till nervsystemet, exempelvis förvirring, sväljsvårigheter, ångest eller förlamning.
Eftersom rabiesviruset bara överförs mellan däggdjur är det endast däggdjur som kan misstänkas bära på sjukdomen. De vanligaste smittspridarna är skunkar, tvättbjörnar, fladdermöss och rävar. Även förvildade katter och hundar kan vara smittade och ovetandes föra vidare viruset till människor eller andra husdjur.
Ett rabiesmittat däggdjur kan däremot aldrig smitta fåglar, fiskar eller reptiler.
All behandling mot rabies måste påbörjas innan symptomen hunnit visa sig – annars blir sjukdomen dödlig i nästan samtliga fall. Söker man vård direkt efter exponering kan infektionen dock botas effektivt med injektioner av immunglobulin, givet i fem doser fördelade över 28 dagar.
Immunglobulinet framställs ur donerat blod som redan innehåller antikroppar mot rabies. Det skyddar kroppen mot infektion tills den hinner bilda egna antikroppar. Har du blivit biten av ett smittat eller misstänkt smittat djur ska såret omedelbart tvättas noggrant med tvål och vatten.
En av de viktigaste förebyggande metoderna är att låta vaccinera alla däggdjurspetsar mot rabies. Före 1960 utgjorde nästan alla rapporterade rabiesfall tamdjur och sällskapsdjur, men tack vare vaccinationerna är det idag nästan uteslutande vilda djur som drabbas av sjukdomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online