Rabies är en av de äldsta sjukdomar som människan känner till. Namnet kommer från latinets rabere, vilket betyder att rasa eller vråla. Uppskattningsvis dör mellan 40 000 och 100 000 människor i rabies varje år världen över.
Rabies är en virussjukdom som angriper nervsystemet och orsakar hjärninflammation hos däggdjur. Den smittar oftast via bett från ett infekterat djur och är i princip alltid dödlig om inte förebyggande behandling påbörjas omedelbart efter smittotillfället.
De första skriftliga omnämnandena av rabies härstammar från 2000-talet f.Kr. Redan då bötfälldes hundägare hårt för dödsfall som orsakats av hundbett. De antika grekiska författarna Homeros, Demokritos och Aristoteles beskrev samtliga fall av hundrabies, men vid den tiden visste man redan att sjukdomen även kunde drabba andra varmblodiga djur.
År 1271 rapporterades det första stora rabiesutbrottet. Trettio personer dog i Franken i dagens Tyskland efter att rabiessjuka vargar anföll byarna. Därefter fortsatte sjukdomen att spridas över hela världen, nådde Amerika år 1703 och blev vanlig i Nordamerika runt år 1785.
År 1804 visade den tyske forskaren Georg Gottfried Zinke hur rabies överförs via saliv. År 1883 utvecklade den franske kemisten Louis Pasteur tillsammans med sin assistent Émile Roux ett rabiesvaccin framställt ur ryggmärgen från ett infekterat djur, och testade det på hundar. Vaccinet kom senare att rädda livet på Joseph Meister, en pojke som blivit angripen av ett rabiessjukt hunddjur.
Även om rabies fortfarande förekommer världen över har forskningens genombrott gjort att dödligheten minskat kraftigt. Att lyckas isolera viruset och utveckla ett vaccin har räddat otaliga liv samt skyddat stora värden inom boskapsskötseln.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online