Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC är Epstein-Barr-viruset (EBV) ett mycket vanligt virus som cirka 95 procent av alla människor bär på innan de fyller 40 år. Hos ungefär hälften av de smittade går infektionen nästan obemärkt förbi, men viruset kan i vissa fall utvecklas till körtelfeber, även kallad mononukleos. Äldre barn och unga vuxna löper störst risk att insjukna i körtelfeber, som kan hålla dem sjuka i flera veckor eller till och med månader.
EBV-infektion ger vanligtvis lindriga symtom hos små barn. Infektionen kan därför förbli oupptäckt eller misstolkas som en vanlig förkylning eller något annat lindrigt virus.
När ungdomar eller unga vuxna smittas av EBV leder det till körtelfeber i cirka 35–50 procent av fallen. Typiska symtom är:
I allvarligare fall kan även levern eller mjälten svullna. Sjukdomen brukar pågå i en till två månader, och tröttheten kan ibland bestå betydligt längre.
EBV sprids nästan uteslutande via saliv. Viruset kan överföras när man delar drinkar, glas, mat eller bestick, samt genom kyssar – därav smeknamnet "kysssjukan".
Det finns ingen specifik behandling som botar EBV eller körtelfeber. Vården fokuserar istället på att lindra symtomen. Feber och värk kan hanteras med receptfria läkemedel som paracetamol eller ibuprofen. Vila och rikligt med vätska rekommenderas dessutom för att hjälpa kroppen att återhämta sig.
När EBV orsakar körtelfeber kan komplikationer uppstå. Mjälten kan bli förstorad, och i ovanliga fall kan den brista, vilket ger kraftig smärta på övre vänstra delen av buken. En mjältbristning är ett akut tillstånd som kräver omedelbar medicinsk vård. Körtelfeber kan dessutom påverka leverfunktionen, vilket i vissa fall märks genom gulsot.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online