Är det influensa eller är det en förkylning? Frågan dyker upp varje höst och vinter, när luftvägsinfektioner är som vanligast. En av de största skillnaderna mellan influensa och förkylning är att influensasymtomen är betydligt kraftigare och varar längre – i vissa fall i flera veckor. Eftersom influensa kan vara både smärtsam och i vissa fall farlig är det viktigt att vaccinera sig varje år om möjligt. Drabbas du ändå av influensa är det bra att veta att den bästa behandlingen oftast är att ta hand om dig själv – vila, dricka mycket vätska och låta viruset ta sin tid.
Influensa ger ofta frossa, huvudvärk, muskelvärk, trötthet, svettningar och aptitlöshet. Många drabbade får också nästäppa, ont i halsen och hosta. Influensa kan utlösa hög feber – över 38,3 grader Celsius. Hos barn är det vanligt med kräkningar och diarré, men influensa ska inte förväxlas med den vanliga barnsjukdomen vinterkräksjukan (maginfluensa), som orsakas av en annan typ av virus eller av matförgiftning. Barn tenderar dessutom att få högre feber än vuxna, ibland upp emot 40,5 grader Celsius.
Influensasymtom brukar bryta ut cirka 1–7 dagar efter att du kommit i kontakt med viruset. När symtomen väl har visat sig har den drabbade oftast hög feber i 3–4 dagar. Även efter att febern lagt sig kan man känna sig utmattad och orkeslös, ibland i upp till tre veckor efter att de första symtomen uppträdde. Det är viktigt att ta det lugnt under hela återhämtningen – då läker du snabbare och minskar risken för komplikationer.
För de flesta är influensa en obehaglig men övergående upplevelse utan bestående effekter. Vissa grupper löper dock större risk att utveckla allvarliga komplikationer, exempelvis lunginflammation. Det gäller framför allt personer med outvecklat eller försvagat immunförsvar: spädbarn och småbarn, personer som använder immundämpande läkemedel, personer med hiv samt de som är äldre än 50 år. Gravida kvinnor är också en extra utsatt grupp.
Eftersom influensa kan bli farlig för vissa och är ett plågsamt förlopp för vem som helst väljer många att vaccinera sig för att minska risken att insjukna. Influensa orsakas egentligen av flera olika typer av influensavirus, och vaccinet uppdateras därför varje år för att skydda mot just de virus som bedöms vara mest farliga under säsongen. En vaccination ger ett gott skydd mot de vanligaste virusvarianterna. God hygien hjälper också – tvätta händerna ofta och täck munnen när du nyser eller hostar för att begränsa smittspridningen.
För de flesta behövs ingen aktiv behandling – immunsystemet bekämpar viruset på egen hand. Under tiden kan receptfria läkemedel lindra värk, feber och nästäppa, men undvik preparat som innehåller acetylsalicylsyra (aspirin), särskilt till barn. Drick rikligt med vätska och vila mycket. Antibiotika hjälper inte mot influensa, eftersom det är ett virus som orsakar sjukdomen – dessutom kan onödig antibiotika göra kroppen sämre rustad att stå emot framtida bakterieinfektioner. Personer med ökad risk för komplikationer kan få antiviral medicinering, men den förkortar i regel sjukdomsförloppet endast med ungefär en dag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online