Cytopatogena virus orsakar synliga strukturella och funktionella skador på värdceller under replikering – ett fenomen känt som cytopatogen effekt (CPE).
Mekanismer för cellskada
- Celllys: Viral replikering överväldigar cellmaskineri → membranruptur → celled.
- Syncytiebildning: Fusion av infekterade celler till flerkärniga jätteceller (t.ex. RSV, HSV, HIV).
- Inklusionskroppar: Virala replikeringfabrik i kärna eller cytoplasma (t.ex. Negrikroppar vid rabies).
- Morfologiska förändringar: Cellavrundning, lossning från monolager, vakuolisering.
- Apoptosinduktion: Programmerad celdöd utlöst av virala proteiner.
- Transformation: Onkogena virus orsakar immortaliserings (t.ex. HPV, EBV, HBV).
Viktiga exempel och deras CPE
- Influensavirus: Lys av respiratorisk epitel.
- Mässlingvirus: Syncytier, Warthin-Finkeldey jätteceller.
- Rabiesvirus: Negrikroppar (cytoplasmatiska inklusioner); neuronell dysfunktion utan lys.
- Herpes simplex: Ballongerande degenerering, flerkärniga celler, Cowdry A intranukleära inklusioner.
- Adenovirus: "Smudge cells", druvor-liknande kluster av avrundade celler.
- Coxsackievirus: Myocytlys (myokardit).
- HIV: Syncytiebildning, CD4+ T-celleuttömning.
Diagnostisk nytta
- CPE i cellodling = presumtiv identifikation av viralfamilj.
- Karakteristiska CPE-mönster vägleder vidare specifik testning.
- Snabb shell vial-kultur med immunofluorescens accelererar diagnostik.
Kontrast: Icke-cytopatogena virus
- Hepatit B/C (skada är immunmedierad, inte direkt viral lys).
- Vissa retrovirus (under latenta faser).
- Persistenta infektioner utan uppenbar CPE.
Cytopatogenicitet bidrar direkt till sjukdomspatofysiologi men tjänar också som hörnsten i laboratoriediagnostik.
