Magsjuka av virus smittar oftast via intag av förorenad mat. Även om många sjukdomar i mage och tunntarm är virala till sin natur, kan flera mag-tarmsjukdomar också orsakas av bakterier och andra patogener. I de flesta fall behandlas magsjukevirus symptomatiskt, vilket innebär att vården främst fokuserar på att lindra symtomen – symtom som i vissa fall kan leda till allvarliga komplikationer.
Gastroenterit, alltså mag-tarminflammation, är ett tillstånd som uppstår till följd av inflammation i mag-tarmkanalen. Orsakas den i allmänhet av virusinfektioner, men kan ibland bero på bakterier eller andra patogener. Gastroenterit dödar årligen mellan 5 och 8 miljoner människor världen över.
Intag av förorenad mat är den vanligaste smittvägen för magvirus. Norovirus står för cirka 50 procent av alla virala maginfektioner. Norovirus är ett RNA-virus som tillhör familjen Caliciviridae. Det sprids via avföring, främst genom förorenad mat eller oavsiktlig person-till-person-kontakt. Utbrott av norovirus sker ofta i slutna eller halvslutna miljöer, som äldreboenden, kryssningsfartyg och fängelser. Andra virus som kan ligga bakom magsjuka är rotavirus, adenovirus och astrovirus.
De flesta magsjukevirus orsakar magsmärtor och kramper som kan bli så kraftiga att de är helt invalidiserande. Andra vanliga symtom är illamående, kräkningar, diarré och nedsatt aptit. I särskilt svåra fall kan blodig avföring förekomma, liksom svimningsanfall och svaghet till följd av vätskebrist.
En diagnos av magsjukevirus ställs ofta genom uteslutning; det vill säga att andra vanliga orsaker till gastroenterit först elimineras. Vanligtvis är det första steget att leta efter och odla bakterier i avföringsprover. Om inga ovanliga tarmbakterier påträffas misstänks viral gastroenterit. Andra metoder för att identifiera magsjukevirus är att analysera vita blodkroppar i avföringen samt att göra en noggrann sjukdomshistoria för att spåra möjliga smittkällor.
Eftersom de flesta fall av viral gastroenterit är självläkande går de flesta infektioner över av sig själva. Behandlingen syftar främst till att motverka symtomen. Det innebär oftast återhydrering av kroppen efter vätskeförlust samt antidiarrémedel. Antibiotika kan ibland förskrivas, men vid magsjukevirus verkar de inte mot den underliggande orsaken och används snarare som förebyggande åtgärd mot sekundära infektioner. Vid kraftiga kräkningar eller svårt illamående kan antiemetiska läkemedel, exempelvis ondansetron, ges för att lindra besvären.
Även om symtomen vid magsjukevirus sällan är allvarliga kan de i vissa fall bli livshotande. Den största risken är uttorkning, som kan bli mycket kraftig. Norovirus beräknas exempelvis orsaka runt 300 dödsfall per år, framför allt bland personer med försvagat immunförsvar, äldre och barn. Hos barn kan virusinfektioner ge hög feber, vilket i sin tur kan leda till feberkrampar. Om symtomen inte går över inom några dagar kan det tyda på ett allvarligare medicinskt tillstånd och bör alltid utredas vidare av vårdpersonal.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online