Gul feber orsakas av ett virus i släktet Flavivirus och räknas till de virala blödningsfebrarna. Sjukdomen kan variera kraftigt i svårighetsgrad, och den toxiska fasen är den allvarligaste formen – med en dödlighet på upp till 50 procent. Smittan cirkulerar naturligt mellan apor, som fungerar som reservoarer, och överförs till människor via myggor, oftast gulfebermyggan (Aedes aegypti). Eftersom det inte finns någon specifik behandling utan endast stödjande vårt är förebyggande åtgärder helt avgörande.
Vaccinera både lokalbefolkningen och resenärer som ska till områden där sjukdomen förekommer. Vaccinet ger skydd i tio år och är extra viktigt vid gul feber eftersom behandlingsmöjligheterna är begränsade. Många länder kräver idag vaccinationsbevis innan besökare får resa in. Du kan få ett internationellt vaccinationsintyg som visar att du är vaccinerad.
Småbarn bör rutinmässigt vaccineras mot gul feber. Även skogsarbetare i tropiska områden löper särskilt stor risk på grund av sin nära kontakt med djurreservoarerna. Vaccinationen ges som en engångsinjektion om 0,5 ml rekonstituerat vaccin, som sprutas under huden.
Genomför lokala program för att eliminera häckningsplatser för Aedes aegypti, exempelvis stillastående vatten i kärl och behållare. Liknande insatser har varit framgångsrika tidigare, men avbruten finansiering har gjort att myggan återkommit till områden där den tidigare utrotats.
Bär långärmade skjortor och långa byxor för att minska exponerad hud. Använd insektsmedel med upp till 50 procent DEET (N-dietyl-m-toluamid) på huden och behandla kläderna med insekticider som innehåller permetrin för extra skydd.
Använd myggnät när du sover utomhus eller i rum med dåliga fönsternät. Boenden bör vara luftkonditionerade eller noggrant försedda med välfungerande myggnät i fönster och dörrar för att hålla myggorna ute.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online