Viruset som orsakar rabies leder till en infektion och inflammation i hjärnan som kallas encefalit. Sjukdomen angriper centrala nervsystemet hårt, och även det limbiska systemet – det område som styr våra känslor och beteenden – drabbas allvarligt.
Under den encefalitiska fasen av sjukdomen uppstår en kraftig inflammatorisk reaktion i centrala nervsystemet. Viruset har en välkänd förmåga att söka sig till nervvävnad och till receptorer för signalsubstanser i hjärnan. Detta antas vara en viktig bidragande orsak till inflammationen och till de kliniska symtom som sedan utvecklas hos patienten.
Hydrofobi, alltså en stark aversion mot vatten, är ett tydligt tecken på att nervsystemet har komprometterats av viruset. Den smittade personen får ofta stora svårigheter att svälja på grund av intensiva muskelspasmer i svalg och luftvägar.
Spasmerna utlöses av olika retningar, exempelvis försök att dricka vatten. Det gör att det utåt sett kan se ut som en genuin rädsla för vatten – men i själva verket handlar det om en reflexreaktion som triggas av sväljning av i princip vad som helst, inte bara vätska.
Rabies är nästan alltid dödlig så snart symtomen har brutit ut. Därför är det avgörande att snabbt söka vård efter ett bett eller repor från ett potentiellt smittat djur – förebyggande vaccination och snabb behandling direkt efter exponering kan rädda liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online