Att bli mobbad i skolan får både omedelbara och långsiktiga konsekvenser. Mobbning kan börja redan i förskoleåldern och tenderar att förvärras under övergångsperioder, till exempel när barnet börjar högstadiet. Enligt webbplatsen Bullying Statistics har hela 44 procent av alla mellanskolor i USA problem med mobbning. Offer för mobbning har ofta svårt att försvara sig själva och är dessutom ofta fysiskt svagare än förövaren. Mobbningen sätter djupa spår i offrets självkänsla och kan i värsta fall leda fram till suicid.
Mobbning i skolan kan göra att ett barn helt enkelt inte vill gå dit. Barnet fruktar att möta sin mobbare, och rädslan påverkar prestationerna i skolan. Hemma går det inte att koncentrera sig på läxorna, eftersom tanken på att återvända till skolan och ställas inför mobbaren ständigt cirkulerar i huvudet. Mobbade elever är ofta frånvarande och hittar till och med på ursäkter, som sjukdom, för att slippa gå till skolan. Vissa barn kan drivas så långt att de helt slutar skolan.
Mobbning kan leda till låg självkänsla och känsla av värdelöshet hos unga elever. Ångest och rädsla för vad som väntar i skolan isolerar barnet från andra. Hen blir tillbakadragen och osäker, och mobbningsoffer är ofta ensamvargar med få eller inga vänner. Eftersom barnet inte tycker om sig självt eller det liv det lever kan en depression utvecklas. Intresset för allt som en gång var kärt försvinner gradvis. Depression är också en långsiktig effekt av mobbning – den kan fortsätta att plåga den mobbade långt upp i vuxen ålder.
Elever som utsätts för mobbning kan uppvisa våldsamt beteende. Vissa känner sig tvungna att bära vapen för att skydda sig själva, och i desperation kan ett mobbat barn ta till våld. Enligt Bullying Statistics löper yngre tonåringar större risk att utsättas för våldsbrott till följd av mobbning än äldre ungdomar. När mobbningen driver ett barn till bristningsgränsen kan det i yttersta konsekvens ta sitt eget liv. Barnet känner sig instängt och helt maktlöst.
Även mobbaren själv bär på konsekvenser av sitt beteende långt in i vuxenlivet. Risken är större att hen avbryter skolgången i förtid. Att bygga relationer kan visa sig svårt, och risken ökar för att hen utövar misshandel mot en partner. Enligt Health Resources and Services Administration är mobbare mer benägna att skada egendom, hamna i slagsmål och ägna sig åt kriminella aktiviteter. De är också mer benägna att röka tobak och dricka alkohol.
Forskning visar att tidig upptäckt och tydliga insatser från både skola och hem kan bryta negativa mönster. Genom att lyssna på barnet, dokumentera händelser och samarbeta med skolans personal kan vuxna stoppa mobbningen innan den leder till bestående skador. Att skapa en trygg skolmiljö är avgörande för att skydda både offer och förebygga att förövare fastnar i destruktiva beteenden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online