Ett barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) möter unika utmaningar i vardagen. Om du som förälder eller vårdnadshavare misstänker att ett barn kan ha ADHD är det bra att känna till vilka tester och utredningsmetoder som finns – det underlättar både samtalet med vården och själva utredningsprocessen.
Det finns en skillnad mellan ADD och ADHD. Ett barn med ADD har främst svårt med uppmärksamheten, medan ett barn med ADHD även uppvisar den hyperaktiva komponenten. Ibland ställs diagnosen "kombinerad typ", vilket innebär att barnet både är ouppmärksamt och hyperaktivt.
En läkare eller psykolog kan diagnostisera ADHD utifrån etablerade kriterier, exempelvis från Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) eller American Academy of Pediatrics. Uppfyller barnet de allmänna kriterierna behövs i vissa fall ingen ytterligare testning. I Sverige ställs diagnosen oftast inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), där en noggrann utredning alltid ligger till grund.
CBCL är ett frågeformulär som kan fyllas i av föräldrar, lärare eller andra vuxna som arbetar med barnet. Formuläret består av en rad påståenden som bedöms som "aldrig", "ibland" eller "ofta/mestadels". Flera av påståendena rör symtom på ADHD, vilket gör att en kliniker kan samla in rapporter från flera olika källor för att avgöra om barnet kan uppfylla kriterierna för diagnos.
Conners Continuous Performance Test (CPT-II) samt Conners Kiddie-versionen (för barn i åldrarna 4–5 år) är datorbaserade tester som mäter fyra olika typer av uppmärksamhet. CPT-II är ett objektivt mätinstrument och fungerar som ett värdefullt komplement till mer subjektiva underlag som CBCL.
TOVA är också datorbaserade tester som särskilt kan följa hur uppmärksamheten försämras över tid. Testet kan dessutom användas för att utvärdera läkemedelseffekter. Om ditt barn exempelvis får ADHD-läkemedlet Concerta ordinerat kan TOVA hjälpa till att bedöma om medicinen har önskad effekt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online