Lärare, i ännu högre grad än föräldrar, får bevittna hur ett barns kost påverkar skolprestationer och beteende. Många lärare är omedvetna om sambandet mellan näring och skolresultat innan de påbörjar sin undervisning, men blir snabbt upplysta när karriären kommer igång. Att stora mängder sockrig mat negativt påverkar barns beteende betraktas allmänt som självklar kunskap, men det finns flera andra faktorer som kan missgynna ett barn i skolan. Dessa hälsofaktorer hamnar alltmer i rampljuset i takt med att skolor och lärare strävar efter att skapa positiva förändringar.
Lärare lär sig snabbt hur ett hungrigt barn kan förvandlas till en person de aldrig mött tidigare. Hungriga barn tenderar att vara irriterade och särskilt svåra att samarbeta med. Dessa beteenden förstärks ytterligare om dagen inleds utan mat – ungefär som att be en bil köra utan bensin. Enligt Food Research and Action Center hjälper frukosten barnet att bättre klara komplexa mentala uppgifter samt hantera obehagliga eller besvikande situationer. Att regelbundet äta frukost hänger dessutom samman med lägre förekomst av fetma hos barn.
Samma organisation rapporterar också att barn som äter frukost i större utsträckning får i sig de näringsämnen de behöver varje dag, vilket minskar risken för bristsymtom. Järnbrist kan inte bara leda till anemi, utan även försämra den kognitiva förmågan. Skolluncher har vid flera tillfällen visat sig vara näringsfattiga, och i takt med att medvetenheten om problemet växer arbetar många skolor aktivt för att åtgärda dessa brister.
Eftersom tekniken minskar vår dagliga rörelse blir fysisk inaktivitet allt vanligare i den amerikanska befolkningen, och skolbarn är långt ifrån immuna mot denna trend. Undersökningen Youth Risk Behavior Survey från 2009 visade att 44 procent av eleverna inte deltog i idrottsundervisningen under en given vecka, medan 33 procent tillbringade tre timmar eller mer framför TV:n varje skoldag. Efter studien utfärdades rekommendationer om fler idrottslektioner och ökade fysiska aktiviteter i skolan.
Tillgång till kaloririk men näringsfattig mat kan göra stor skillnad för kostkvaliteten hos skolbarn. Genom att begränsa utbudet av snabbmat i skolan hjälps barnen att bygga bättre vanor som de bär med sig in i vuxenlivet. Enligt Centers for Disease Control visar studier att ökad tillgång till snabbmat hänger samman med att färre barn väljer hälsosam mat under skoldagen.
Kost, näring och motion spelar en avgörande roll för hur barn presterar och mår i skolan. Lärare befinner sig i unik position att se dessa samband i praktiken, vilket gör dem till viktiga ambassadörer för hälsosammare vanor – både i klassrummet och i samarbete med föräldrar och skolkök.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online